KouluKunnossa_LOGO_tiukka_email-13

SkolSkick-närvaromodellen

SkolSkick-närvaromodellen är ett material som utformats för skolans personal, övriga aktörer samt för vårdnadshavare. Materialet kompletterar den frånvaromodell som används i skolan.

 

SkolSkick-närvaromodellen har utarbetats utgående från fakta och består av tre avsnitt: förebyggande arbete, tidigt ingripande och intensifierat stöd. Klicka på stugan för att gå till de olika avsnittens material.

 

Det finns också tryckta material om Närvaromodellen. Läs här om hur du gör för att beställa materialet.

FÖREBYGGANDE
ARBETE

TIDIGT
INGRIPANDE

INTENSIFIERADE
STÖDTJÄNSTER

Avsnittet för förebyggande arbete innehåller information om elevens koppling till skolan, stödjande av regelbunden skolgång samt de initiala tecknen på skolfrånvaro hemma och i skolan.

Avsnittet för tidigt ingripande innehåller information om bakomliggande orsaker till skolfrånvaro, kartläggning av situationer samt de första stegen när man ingriper i frånvaro. Det finns ingen enhetlig metod för att ingripa vid skolfrånvaro. Materialet ska användas på ett sätt som passar det enskilda fallet.

Avsnittet för intensifierat stöd innehåller information om betydelsen av samarbete samt ansvarsfördelning och individuella lösningar för att öka elevens närvaro.

Eleverna har rätt till regelbunden skolgång

Det hör till skolans uppgifter att i samarbete med andra professionella och vårdnadshavarna stödja elevernas skolgångsfärdigheter.

...fortsätt läsaLue lisää

Det hör till skolans uppgifter att i samarbete med andra professionella och vårdnadshavarna stödja elevernas skolgångsfärdigheter.

Lärarna och andra professionella i skolan kan för sin del förebygga skolfrånvaro genom att satsa på elevernas välbefinnande och känslan av gemenskap.

Den onda cirkeln av utdragen skolfrånvaro börjar vanligen med att eleven allt oftare försenar sig och att hen då och då är helt frånvarande. Det är viktigt att skolan fäster uppmärksamhet vid att en elev försenar sig och allt oftare är frånvarande.

Ofta är det i hemmen där utmaningarna med och orsakerna till skolfrånvaron märks först. Vanligen är man i hemmen medveten om utmaningarna med att gå till skolan och om eventuell frånvaro. När det gäller förebyggande av utdragen skolfrånvaro är det av stor betydelse att samarbetet mellan hem och skola är regelbundet och välfungerande.

Ju mera dominerande och utdragen elevens frånvaro blir, desto besvärligare blir det för eleven att återgå till en regelbunden skolgång. Sålunda bör man ingripa i skolfrånvaron så tidigt som möjligt.

Stäng
En trygg uppväxtmiljö stödjer barnets skolgångsfärdigheter

Ett barns eller en ungdoms skolgångsfärdigheter påverkas av många faktorer i anknytning till studiemiljön, de sociala kontakterna, inlärningskapaciteten och

...fortsätt läsaLue lisää

Ett barns eller en ungdoms skolgångsfärdigheter påverkas av många faktorer i anknytning till studiemiljön, de sociala kontakterna, inlärningskapaciteten och hälsan.

Anpassad utifrån Puustjärvi & Luoma (2019) samt Kearney (2016).

Tips: Om du som lärare märker att en familj har svårigheter med att stödja sitt barn i skolgången, kan du tillsammans med familjen kontakta lågtröskelfamiljetjänsterna, vilka finns till för att hjälpa barnfamiljer i olika livssituationer.

Stäng
Samarbetet mellan hemmet och skolan

Det är för det mesta i hemmet där skolfrånvaron och de bakomliggande orsakerna märks först. Barnet eller ungdomen kan redan under en längre tid

...fortsätt läsaLue lisää

Det är för det mesta i hemmet där skolfrånvaron och de bakomliggande orsakerna märks först. Barnet eller ungdomen kan redan under en längre tid ha känt svårigheter eller olust inför att gå till skolan, innan problemen börjar bli synliga också i skolan.

För att säkerställa att även skolan får veta om initiala tecken på skolfrånvaro måste samarbetet mellan hem och skola vara öppet och ömsesidigt. Läraren gör klokt i att under föräldramöten eller diskussioner med vårdnadshavarna gå igenom initiala tecken på skolfrånvaro. Detta gör tröskeln lägre för vårdnadshavarna att lyfta fram frånvaron för diskussion.

Typiska tecken på skolfrånvaro som märks i hemmet:

  • Stora problem att ta sig till skolan om morgnarna.
  • Ökade somatiska besvär, såsom magsmärtor, huvudvärk eller illamående.
  • Ökad irritabilitet eller fientlighet.
  • Upprepad önskan att få stanna hemma från skolan.
  • Tilltagande generell eller social ångest.
  • Undvikande av sociala situationer eller rädsla inför dem.
  • Förändringar i kamratrelationerna, i synnerhet i skolan.
  • Uppsökande av situationer som känns belönande utanför skolmiljön.
  • Tilltagande bekymmer eller rädsla.
  • Nedstämdhet.

Uppmuntra föräldrarna att kontakta skolan om de upplever utmaningar hemma!

Stäng
Regelbunden uppföljning av närvaro

När det gäller att stödja en elevs skolgångsfärdigheter och att förebygga skolfrånvaro är det särskilt viktigt att man i skolan regelbundet följer med

...fortsätt läsaLue lisää

När det gäller att stödja en elevs skolgångsfärdigheter och att förebygga skolfrånvaro är det särskilt viktigt att man i skolan regelbundet följer med elevens frånvaro. Men trots att det är centralt att följa upp frånvaron, är det också viktigt att uppmärksamma elevens närvaro i skolan på ett positivt sätt.

Mer av följande:

  • Uppmärksamma eleven och stöd hens känsla av delaktighet i skolan.
  • Belöna eleven för närvaro, antingen med ord eller konkreta handlingar. Visa att du är glad över att eleven är i skolan.
  • Upprätthåll en positiv klassanda och trygghetskänsla, genom olika övningar för att skapa gemenskap inom gruppen och genom ditt eget exempel. Satsa på att få gruppen sammansvetsad och känna gemenskap varje enskild skoldag, särskilt under övergångsfaser.
  • Visa eleverna att det är tillåtet att tala också om svåra saker och att det finns trygga vuxna i skolan som kan hjälpa i problemsituationer. Tala öppet om problem som anknyter till den mentala hälsan.
  • Diskutera med eleven om utmaningar beträffande skolgången och sociala kontakter. Upprätthåll en förtroendefull elev-lärarrelation och ge rum för elevens känslor.
  • Följ regelbundet upp skolfrånvaron. Reagera aktivt på varningssignaler för skolfrånvaro, så att en eventuell ond cirkel av frånvaro kan brytas i ett möjligast tidigt skede.

Undvik följande:

  • Negativt uppmärksammande av en elevs frånvaro eller frågor i anknytning till frånvaron. Inled inte med att fråga varför eleven varit borta från skolan.
  • Vänta inte på att problemen hopar sig, utan handla preventivt. Kontakta hemmet och i förekommande fall även andra professionella.
Stäng
Vad handlar problematisk skolfrånvaro om?

En elev kan vara frånvarande från skolan utan lov eller hen kan vara frånvarande med vårdnadshavarens tillstånd, på grund av sjukdom eller på grund av någon

...fortsätt läsaLue lisää

En elev kan vara frånvarande från skolan utan lov eller hen kan vara frånvarande med vårdnadshavarens tillstånd, på grund av sjukdom eller på grund av någon annan orsak. Alla är frånvarande ibland, men all frånvaro som blir långvarig är problematisk.

Definitionen på problematisk skolfrånvaro varierar. Forskningen har kommit fram till följande gränsvärden:

  • 25 % frånvarande under de senaste två veckorna.

och/eller

  • stora problem att ta sig till skolan under de senaste två veckorna, vilket ställer till med problem i familjens normala vardag.

och/eller

  • 10 dagars frånvaro under en period på 15 veckor.
Stäng
Så här känner du i skolan igen de initiala tecknen på skolfrånvaro

Skolfrånvaro kan bero på många olika faktorer. Hos en stor del av eleverna är problemen mångfasetterade, och vad gäller skolfrånvaron kan det vara fråga

...fortsätt läsaLue lisää

Skolfrånvaro kan bero på många olika faktorer. Hos en stor del av eleverna är problemen mångfasetterade, och vad gäller skolfrånvaron kan det vara fråga om en kumulativ effekt av flera bakgrundsfaktorer.

Initiala tecken på skolfrånvaro som kan märkas i skolan är exempelvis följande:

  • Upprepade förseningar.
  • Svårigheter att delta i en viss lektion.
  • Svårigheter att komma till skolan en viss veckodag eller en viss tid.
  • Fysiska besvär, såsom magsmärtor, huvudvärk eller illamående.
  • Upprepade besök hos hälsovårdaren.
  • Tilltagande gråtfärdighet eller undandragenhet.
  • Undvikande av sociala situationer i skolan eller ångest inför dem.
  • Uppsökande av situationer som känns belönande utanför skolmiljön.
  • Undvikande eller nonchalerande av skoluppgifter.

Handla utifrån varningssignalerna. Ta reda på vad situationen beror på och hur du kan underlätta elevens tillvaro.

Stäng
Ökande skolfrånvaro följer ett kontinuum

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,

...fortsätt läsaLue lisää

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.

Stäng
En trygg klassanda

En trygg klassanda som bygger på samspel har sin grund i ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare och i välfungerande relationer mellan jämnåriga.

...fortsätt läsaLue lisää

En trygg klassanda som bygger på samspel har sin grund i ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare och i välfungerande relationer mellan jämnåriga. Ett förtroendefullt socialt samspel skapar önskat beteende och främjar därigenom även arbetsron och upprätthåller elevernas skolgångsfärdigheter.

Testa följande steg för att bygga upp en förtroendefull elev-lärarrelation och en trygg klassanda:

STEG 1
Skapa från första början klara handlingsmönster och rutiner för din klass och håll fast vid dem. Förutsägbarhet inger trygghet för elever i alla åldrar. Alla elever i din klass bör behandlas likvärdigt och omfattas av samma regler.

STEG 2
Försök etablera ett nära, uppmuntrande förhållande till dina elever. Förklara för dina elever att du finns i klassen för dem. När en elev litar på sin lärare är det också mer sannolikt att hen berättar om sina bekymmer och utmaningar. Ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare gör det dessutom lättare att dela med sig av sina framgångar och tala om sina känslor.

STEG 3
Satsa i din klass på verksamhetsmodeller med utgångspunkt i eleverna själva. Låt till exempel eleverna delta i beslutsprocesserna och beakta individuella behov och önskemål. I en klassmiljö där samverkan står i centrum upplevs också utmaningar och problem vara gemensamma frågor. Läraren och eleverna strävar då tillsammans efter att hitta lösningar till problemen. Ett problem gäller sålunda aldrig endast en enskild elev.

STEG 4
Upprätthåll en bra elev-lärarrelation och en trygg klassanda under hela läsåret. Erbjud eleverna ditt stöd och ge dem möjlighet att reflektera över sina känslor och tankar. Visa eleverna glädje och tillgivenhet och beakta individuella behov på ett positivt sätt. Motivera eleverna att också visa respekt och uppmuntran för varandra.

En förtroendefull elev-lärarrelation har en långt bärande positiv verkan.
Elever som har ett bra, förtroendefullt förhållande till sin lärare är sannolikt mera motiverade att gå i skolan och de är inte lika ofta frånvarande.

Stäng
Att främja välbefinnandet

Att främja elevernas välbefinnande hör till de uppgifter som lärarna och också skolans övriga professionella har. Läraren bär ansvaret för att följa med hur

...fortsätt läsaLue lisää

Att främja elevernas välbefinnande hör till de uppgifter som lärarna och också skolans övriga professionella har. Läraren bär ansvaret för att följa med hur den egna gruppen mår och för att i ett tidigt skede se utmaningar som uppstår.

Genom att träna färdigheter som får en att må bra kan man förebygga obehag och skolfrånvaro. Gör arbetet för allas välmående till en del av din undervisning varje dag!

  • Träna social kompetens och emotionella färdigheter under lektionerna, genom olika övningar och par- eller grupparbeten. Det är viktigt att tala öppet om känslor. Genom att själv föregå med gott exempel kan du visa eleverna att man får och bör tala om känslor.
  • Det är också bra att tillsammans med eleverna träna på att slappna av och lugna ner sig. Redan några minuters träning om dagen kan lugna ner eleverna och förbättra arbetsron i klassen.
  • Stöd elevernas självkännedom och hjälp dem skapa en positiv jagbild i olika situationer. När en elev känner till sina styrkor som lärande kan hen även lättare bygga upp sådana egenskaper som ännu inte är så starka.
  • Ge varje elev positiv respons.
  • Följ med elevernas välbefinnande och eventuella förändringar beträffande hur de mår. Förändringar i beteendet är alltid ett tecken på någonting.
Stäng
Koppling till skolan

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att känna en koppling till sin skola.

...fortsätt läsaLue lisää

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att känna en koppling till sin skola.

Kopplingen till skolan kan delas in i
(1) emotionell koppling, d.v.s. känslomässiga erfarenheter som anknyter till skolan,
(2) funktionell koppling, d.v.s. aktiv delaktighet i skolan, samt
(3) kognitiv koppling, d.v.s. insatser för skolgång och inlärning.

Undersök om de centrala förutsättningarna för att eleverna ska kunna känna koppling till sin skola föreligger i din skola:

Emotionell koppling

  • Satsar man på att skapa en bra gruppkänsla och trygg klassanda?
  • Har man en trygg uppväxtmiljö utan mobbning?
  • Tränar man som del av undervisningen på att uttrycka känslor, skapa en trygg atmosfär och samverka med andra?
  • Är skolans personal insatta i vilken betydelse känslan av trygghet har när det gäller elevernas funktionsförmåga?
  • Mår skolans personal bra?
  • Finns trygga vuxna tydligt närvarande i elevernas skolvardag?
  • Förstärker man positiva aspekter och uppmärksammar man det goda?

Funktionell koppling

  • Främjar man elevernas ålders- och kunskapsrelaterade delaktighet?
  • Frågar man vad barnen tycker och tänker och lyssnar man på dem?
  • Främjar man elevernas förmåga att arbeta självständigt och klara sig på egen hand, med beaktande av deras förutsättningar?
    Obs. Ett självstyrande arbetssätt passar inte alla elever. Ställ inte alltför höga krav på eleverna.
  • Hur väl utnyttjar man den kunskap man har om eleverna när man planerar lektionernas innehåll?

Kognitiv koppling

  • Ser man till att inte belasta eleverna för mycket?
  • Utnyttjar man trestegsmodellen för stöd på rätt sätt?
  • Är man flexibel när det gäller framskridandet och planeringen av studierna?
  • Stödjer man elevernas självförtroende genom lämpliga uppgifter?
  • Anpassar man uppgifterna till individen och har man tillräckliga resurser för detta?
  • Har eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på ett individuellt och mångsidigt sätt?
  • Har man differentiering som stöder både elever som har svårare att lära sig och elever som är begåvade?
  • Vilka möjligheter till stödundervisning finns?
Stäng
Trygga vuxna som är aktivt närvarande i skolmiljön

I en trygg uppväxt- och inlärningsmiljö stödjer man elevernas inlärning och välbefinnande i förebyggande syfte och på ett mångprofessionellt plan.

...fortsätt läsaLue lisää

I en trygg uppväxt- och inlärningsmiljö stödjer man elevernas inlärning och välbefinnande i förebyggande syfte och på ett mångprofessionellt plan. Elevernas trygghetskänsla ökar när de vet att det finns trygga vuxna till hands i skolan. I detta sammanhang har varje vuxen i skolan en betydelsefull roll.

Tips för hur de trygga vuxna kan göras synliga:

Fråga eleverna med jämna mellanrum hur de mår.

De vuxna i skolan stannar upp och lyssnar till det som eleverna har att säga om sina egna angelägenheter.

Man berättar för eleverna att det är tillåtet att tala om alla angelägenheter och alla känslor.

Skolhälsovårdaren, kuratorn och psykologen kan till exempel ett par gånger per läsår besöka varje klass och presentera sig själva och vad de arbetar för. Det är viktigt att eleverna vet vilka slags ärenden de professionella i skolan kan hjälpa med.

De som arbetar inom elevvården kan regelbundet mingla med eleverna. Detta kan ske exempelvis under rasterna.

Stäng
Källor

Projektgrupp för förebyggande arbete. SkolSkick-projektet (2021–2022).

...fortsätt läsaLue lisää

Projektgrupp för förebyggande arbete. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/

Hendron, M. & Kearney, C. A. (2016). School Climate and Student Absenteeism and Internalizing and Externalizing Behavioral Problems. Children & Schools, 38(2), 109–116. https://doi.org/10.1093/cs/cdw009

Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review 28, 451–471. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2007.07.012

Kearney, C. A. & Bensaheb, A. (2006). School Absenteeism and School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. Journal of School Health 76(1). https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2006.00060.x

Kearney. C. A. (2016). Managing School Absenteeism at Multiple Tiers: An Evidence-Based and Practical Guide for Professionals. Oxford University Press.

Lahtinen, A. & Rantanen, J. (2019). Tunnetaidot opetustyössä. Opas haastaviin tilanteisiin. PS-kustannus.

Latvala, J.-M. (2012). Kodin ja koulun yhteistyön tehostaminen. NMI Bulletin 22(1), 29–41. https://bulletin.nmi.fi/2012/01/17/kodin-ja-koulun-yhteistyon-tehostaminen/

Marlowe, M. J. & Hayden, T. (2012). Teaching Children Who Are Hard to Reach : Relationship-Driven Classroom Practice. SAGE Publications.

Määttä, M. , Pelkonen, J., Lehtisare, S. & Määttä, M. (2020). Kouluakäymättömyys Suomessa. Vaativan erityisen tuen VIP-verkoston tilannekartoitus. Opetushallitus. https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/kouluakaymattomyys-suomessa

Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-laroplanen-den-grundlaggande-utbildningen

Utbildningsstyrelsen. (2021). Social säkerhet.
https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/social-sakerhet

Opetus- ja kulttuuriministeriö. (2012). Perusopetuksen laatukriteerit. Perusopetuksen, perusopetuksen aamu- ja iltapäivätoiminnan sekä koulun kerhotoiminnan laatukriteerit. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012:29. Opetus- ja kulttuuriministeriö, koulutuspolitiikan osasto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-170-1

Puustjärvi, A. & Luoma, I. (2019). ”Mutta onko tämä lapsi koulukuntoinen?” Koulunkäyntikyvyn arviointi ja tukeminen. Lääkärilehti 3/2019, 114–120.

Rimm-Kaufman, S. & Sandilos, L. (2018). Improving Students’ Relationships with Teachers to Provide Essential Supports for Learning. Positive relationships can also help a student develop socially. American Psychology Association. https://www.apa.org/education-career/k12/relationships

Sergejeff, J., Pilbacka-Rönkä., T. & Mantila, H. (2019). Koulua käymättömät oppilaat. Pieni opas koulunkäynnin tueksi. Tuuve- ja Monni Online -hankkeet. https://www.valteri.fi/koulua-kaymattomat-oppilaat-opas/

Social- och hälsovårdsministeriet. (2021). Tjänster och förmåner för familjer. https://stm.fi/sv/tjanster-for-familjer

Uusitalo-Malmivaara, L. & Vuorinen, K. (2017). Huomaa hyvä! Näin ohjaat lasta löytämään luonteenvahvuutensa. (2. painos). PS-kustannus.

Wang, M.-T. & Degol, J. (2014). Staying Engaged: Knowledge and Research Needs in Student Engagement. Child Development Perspectives 8(3), 137–143. https://doi.org/10.1111/cdep.12073

Stäng
SkolSkick tillsammans

Årsklockan för välmående är ett verktyg som utformats för att hjälpa lärarna att uppmärksamma elevernas psykiska, fysiska och sociala välmående under hela läsåret.

Årsklockan är indelad i tio olika teman. Varje tema innehåller övningar för olika årskurser. Målet med de övningar som sammanställts i årsklockan är att främja elevernas välmående och stärka deras koppling till skolan.

 

Morgonsamlingar
YOUTUBE

 

Morgonsamlingar för
välmående.

Anvisningar för
användning av årsklockan
YOUTUBE


Här kan du se hur publikationen
SkolSkick tillsammans! används.

SkolSkick
tillsammans

Publikation som bygger
på SkolSkick-projektets årsklocka
för välmående,
i utskriftsvänligt format.

Mall för årsklocka
för välmående

Mall för årsklocka för välmående,
i utskriftsvänligt format.

 

TEMA

Observera, fråga, stanna upp

Elever med skolfrånvaroproblematik bildar inte någon enhetlig grupp. Utåt märks exempelvis depression, ångest eller beteendestörningar.

...fortsätt läsaLue lisää

Elever med skolfrånvaroproblematik bildar inte någon enhetlig grupp. Utåt märks exempelvis depression, ångest eller beteendestörningar.

Ingripandet i skolfrånvaron inleds med att man samlar ihop utspridd information: Vad fungerar? Vad hjälper? Vad håller problemet vid liv? Vilken är den största utmaningen?

De första stegen när man ingriper i skolfrånvaro:

  • Diskutera med barnet.
  • Diskutera med föräldrarna.
  • Utnyttja kartläggningsformulären för att utreda bakomliggande orsaker (ex. ISAP och SRAS-R).
  • Ta reda på behovet av eventuella pedagogiska stödåtgärder.
  • Konsultera andra professionella.
  • Ta reda på om man eventuellt har behov av elevvårdens tjänster.
  • Följ med elevens frånvaro ännu noggrannare än förut.
  • Upprätta en handlingsplan.
Stäng
Möt eleven och prata med hen

Eleven ska ges möjlighet att med egna ord berätta om sin frånvarosituation. Avsikten är att reda ut hur eleven ser på saken, utan att

...fortsätt läsaLue lisää

Eleven ska ges möjlighet att med egna ord berätta om sin frånvarosituation. Avsikten är att reda ut hur eleven ser på saken, utan att klandra eller skuldbelägga hen för situationen. Det kan vara svårt för eleven att rakt på sak ange skälen till frånvaron. Att värna om en trygg atmosfär och närma sig ämnet på ett nyfiket och öppet sätt, kan leda in på rätt spår.

Frågor till stöd för samtalet:

  • Hur känns det att gå i skolan?
  • Finns det i skolan någonting som skulle kunna göras annorlunda? Och hemma?
  • Bekymrar sig eleven över någonting?
  • Vad gör eleven hemma under sina frånvarodagar?
  • Finns det, på väg till skolan eller i skolan, något som eleven spänner sig för eller som väcker ångest?
  • Hur skulle eleven vilja att saker och ting förhöll sig? Hur skulle problemet kunna lösas?
  • Finns det i skolan någon lärare eller annan vuxen som eleven kan vända sig till om hen så önskar?
  • Diskutera med eleven om att fylla i kartläggningsenkäterna.

När frånvaron ökar är det särskilt viktigt att upprätthålla en god elev-lärarrelation. Fäst i det här skedet särskild uppmärksamhet vid elevens koppling till skolan och värna om närvaro.

Stäng
Diskutera skolfrånvaron med vårdnadshavaren

Kontakta elevens vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt med avseende på elevens skolfrånvaro. Det är skäl att föra en övergripande diskussion

...fortsätt läsaLue lisää

Kontakta elevens vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt med avseende på elevens skolfrånvaro. Det är skäl att föra en övergripande diskussion med vårdnadshavaren om elevens situation och fundera över om det finns saker i skolan eller hemma som kunde skötas annorlunda. Att möta föräldrarna och lyssna på dem är grunden till samarbete och förtroende.

Tips för diskussionen:

  • Gå igenom mängden frånvaro och förseningar.
  • Berätta vad som fungerar väl för eleven i skolan och vad som kräver övning: ankomsten till skolan/skoldagens slut, måltiderna, rasterna, lektionerna, övergången från en sak till en annan, mobilspel och sociala medier, gruppsamverkan, sinnesstämningen och eventuella förändringar i den, inlärningen.
  • Fråga hur eleven mår och hur vardagen löper hemma: känslor och sinnesstämning, fritid, läxläsning, dygnsrytm matvanor, spelande.
  • Finns det något sådant i skolan som kunde tänkas ha betydelse för hur eleven mår och som föräldrarna och lärarna borde ta i beaktande i sitt agerande? Exempelvis mobbning, rastlöshet inom undervisningsgruppen, ofta nya vikarier, en allmän känsla av utmattning.
  • Finns det något sådant i barnets/den ungas övriga liv som föräldrarna/läraren borde ta i beaktande i sitt agerande? Exempelvis mobbning på fritiden eller på nätet, allvarlig stress hos en förälder, en sjuk förälder, hemmets atmosfär.
  • Känner vårdnadshavaren oro för barnet/den unga? Är du själv orolig över något?
  • Behöver familjen hjälp eller stöd av elevvården/andra instanser? Har familjen redan kontakt med andra instanser?

TIPSA FÖRÄLDRARNA OM FÖLJANDE

  • Håll fast vid vardagsrytmen och rutinerna, även om barnet/den unga inte skulle gå till skolan: väckning på morgonen, regelbundna måltider, skol- och hemuppgifter under skoldagen.
  • Lär dig identifiera belönande situationer som får barnet/den unga att stanna hemma och sträva efter att minimera dessa. Får barnet sova längre på morgonen eller spela spel? Får hen förälderns fulla uppmärksamhet?
  • Även om det kan kännas svårt på morgonen, ska eleven komma till skolan, antingen försenat eller till en viss överenskommen lektion.
  • När det gäller skolfrånvaro vet man att frånvarotimmarna vanligen ökar smygande, och ju mer eleven varit frånvarande desto svårare blir återgången till skolan. Som förälder bör du vara stark men vänlig: Kräv att barnet går i skola.
  • Vårdnadshavaren kan med sitt eget agerande stärka barnets tilltro till sig själv och till att hen klarar av att hantera svåra känslor. Ett undvikande beteende förstärker däremot rädslan och ångesten.
  • Var konsekvent och systematisk när du belönar barnet.
  • Ge inte upp!
Stäng
Utnyttja andras kompetens – konsultera dem

Konsultering är diskussion med syftet att klargöra en viss fråga eller bilda sig en uppfattning om saken. Alla personer som deltar i konsultationen

...fortsätt läsaLue lisää

Konsultering är diskussion med syftet att klargöra en viss fråga eller bilda sig en uppfattning om saken. Alla personer som deltar i konsultationen bär med sig sin egen kunskap, sin information och sina synpunkter på saken.

  • Läraren får tala om elevens ärenden med andra lärare och med sådana experter till vilkas uppgifter det hör att stödja elevens skolgång. Man diskuterar de frågor som är centrala för att kunna planera hur inlärningen och skolgången ska stödjas och hur allt ska genomföras i praktiken.
  • Konsultering kan också ske anonymt.
  • I fråga om skolfrånvaro kan det vara nödvändigt att konsultera flera aktörer, för att få en bild av helheten och vilka instanser barnet behöver i sitt stödnätverk.

Du kan konsultera eller be om råd av bland annat följande instanser:

  • lärare
  • speciallärare
  • skolkurator eller skolpsykolog
  • lågtröskelfamiljetjänsterna (ex. familjecentren)
  • barnskyddet
  • skolhälsovården
  • barnets eventuella vårdinstans (ex. barnpsykiatrin)
Stäng
Handlingsplan

Efter kartläggningen gör man upp en skriftlig plan tillsammans med de personer som berörs av barnets problematik.

...fortsätt läsaLue lisää

Efter kartläggningen gör man upp en skriftlig plan tillsammans med de personer som berörs av barnets problematik. För att kunna göra en handlingsplan måste man ha rett ut de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaron och man måste ha en helhetsbild av barnets situation. De stödåtgärder som tas med i handlingsplanen bör riktas mot de bakomliggande orsakerna till frånvaron. För sammanhanget relevanta personer underrättas om de stödåtgärder och arrangemang man kommit överens om.

Beakta följande saker i handlingsplanen:

  • Vilka är barnets styrkor? Vad fungerar bra? Ofta går det att få bort hinder genom att förstärka det som redan fungerar.
  • Följer elevens frånvaro ett visst mönster (ex. alltid samma läroämne eller veckodag, provtillfällen eller bedömningssituationer, utflykter)? Hur skulle man kunna förbereda sig på dessa situationer och underlätta barnets deltagande?
  • Klagar eleven över fortlöpande fysiska symptom, till exempel magsmärtor eller huvudvärk? I så fall bör man leda eleven vidare till skolhälsovårdaren, för somatiska sjukdomar i bakgrunden måste uteslutas.
  • Skolans stödåtgärder bör granskas med kritisk blick: Räcker de till och fungerar de? Om ej, varför inte? Vad skulle man kunna prova på?
  • Inlärningssvårigheter innebär en risk för skolfrånvaro. Försäkra dig om att det inte handlar om inlärningssvårigheter som lämnats obemärkta och som gör skolgången besvärligare.
  • Observera barnet i olika situationer och fråga dina kolleger om de lagt märke till något under sina lektioner.
  • Försäkra dig om att det inte handlar om mobbning. Mobbning ska åtgärdas.
  • Vilka personer lämpar sig bäst för att hjälpa eleven? Ska man till exempel kontakta kuratorn eller skolpsykologen? Har eleven redan kontakt med någon annan instans?
  • Vilka arrangemang skulle man kunna göra för att underlätta för barnet att komma till skolan och vara närvarande? Skulle det eventuellt kunna vara till hjälp för barnet om en vuxen mötte hen på morgonen på en plats man kommit överens om och om man också på eftermiddagen sa hejdå till varandra?
  • Ta vid behov kontakt med socialvården för att bedöma stödbehovet, eller gör en barnskyddsanmälan.
Stäng
Barnskyddsanmälan är en del av omvårdnaden

Om skolans stödåtgärder och uppföljningsmötena inte hjälper och skolfrånvaron trots alla ansträngningar ökar, ska man antingen med låg

...fortsätt läsaLue lisää

Om skolans stödåtgärder och uppföljningsmötena inte hjälper och skolfrånvaron trots alla ansträngningar ökar, ska man antingen med låg tröskel kontakta socialvården för bedömning av stödbehovet eller i förekommande fall göra en barnskyddsanmälan.

Innan du kontaktar socialvården eller gör en barnskyddsanmälan:

  • Skolan har för sin del utrett vad skolfrånvaron beror på.
  • Eleven har i omfattande grad erbjudits skolans stödåtgärder.
  • Diskutera med familjen om att du överväger att kontakta socialvården eller att göra en barnskyddsanmälan. När man kontaktar socialvården med låg tröskel ska det alltid göras i samarbete med familjen.

Att kontakta socialvården eller göra en barnskyddsanmälan:

  • Anmälan ska gärna vara så informativ som möjligt och oron över barnet bör beskrivas ingående.
  • Följande information ska inkluderas i anmälan:
    • barnets/familjens situation som helhet
    • hur skolan kartlagt skolfrånvaron samt vilka stödåtgärder man vidtagit
    • hur man samarbetat med vårdnadshavarna
    • vad du oroar dig för
    • vilka behov barnet/familjen eventuellt har
    • dina egna kontaktuppgifter
  • Du kan också i din anmälan uttrycka en önskan om ett gemensamt möte där elevens situation och stödbehov kan diskuteras tillsammans.

Anmälan ska göras utan dröjsmål. Hur brådskande ärendet är bedöms sedan av socialvården. Du kan redan i förväg konsultera familjetjänsterna eller barnskyddet, utan att avslöja barnets identitet.

Gör en anmälan, trots att du tänker att någon annan antagligen redan gjort en anmälan. Du ska göra en anmälan även om du vet att barnet redan är klient hos barnskyddet eller klient enligt socialskyddslagen. En ny anmälan eller flera anmälningar bidrar till att bättre kunna se helhetsbilden. Hellre en anmälan mer än en mindre.

Du är skyldig att göra en barnskyddsanmälan om du i ditt arbete får höra om ett barn vars rätt till vård och omsorg inte tillgodoses, vars levnadsförhållanden är en fara för dess utveckling eller vars eget beteende är en risk. Alla dessa omständigheter kräver utredning av behovet av eventuellt barnskydd. En barnskyddsanmälan ska också göras om en elev ständigt försummar sin skolgång.

Efter att man på socialvården mottagit anmälan kontaktar man vårdnadshavaren för att gemensamt bedöma behovet av stödtjänster. Om barnet redan är klient hos socialvården behandlas innehållet i anmälan med familjen.

Stäng
Olika typer av skolfrånvaro

När det gäller skolfrånvaro har man identifierat fyra olika typer av frånvaro:

...fortsätt läsaLue lisää

När det gäller skolfrånvaro har man identifierat fyra olika typer av frånvaro:

SKOLVÄGRAREN

 

  • motsätter sig eller vägrar att gå till skolan
  • tillbringar vanligen skoldagarna hemma
  • reagerar negativt, till exempel med fysiska symptom, ångest, raserianfall, nedstämdhet
  • vårdnadshavarna är vanligen medvetna om skolfrånvaron
  • bakomliggande faktorer är exempelvis inlärningssvårigheter, mobbning, ångest, depression

 

DEN HEMMAHÅLLNA

 

  • stannar hemma på grund av orsaker som har att göra med familjen eller föräldrarna
  • kan uppleva att hen måste ta hand om sina syskon eller föräldrar, exempelvis till följd av en förälders drogmissbruk eller psykiska problem
  • föräldrarna tycker inte att skolgången är viktig
  • föräldrarna vet om att barnet är frånvarande från skolan
  • begränsandet av barnets skolgång kan från föräldrarnas sida vara antingen avsiktligt eller oavsiktligt

 

SKOLKAREN

 

  • försöker åtminstone initialt dölja sitt beteende för föräldrarna
  • frånvarande från skolan eller vissa lektioner utan lov
  • tillbringar ofta skoldagen utanför hemmet, med intressantare sysselsättningar
  • bakomliggande faktorer är asocialt agerande, till exempel droger, kriminalitet, beteenderelaterade symptom

 

DEN EXKLUDERADE

 

  • skolfrånvaro som förorsakas av skolan
  • till exempel att skoldagen avbryts eller att rätten att gå i skola begränsas när skolan inte förmår erbjuda tillräckligt stöd
  • i bakgrunden ofta stora utmaningar i anknytning till beteende och känsloreglering
Stäng
Faktorer som gör att skolfrånvaron kvarstår

Skolfrånvaro kan även granskas med avseende på vad det är som gör att problemet med att ett barn

...fortsätt läsaLue lisää

Skolfrånvaro kan även granskas med avseende på vad det är som gör att problemet med att ett barn inte går i skola kvarstår. Situationen hålls vid liv antingen genom negativ eller genom positiv förstärkning. Det är av central betydelse att de bakomliggande faktorerna reds ut, så att man kan ingripa i skolfrånvaron på rätt sätt. Ofta är en bakgrundsfaktor mer framträdande än de andra.

1. En önskan att undvika negativa känslotillstånd relaterade till skolan (ex. skolgården, bussresan, lektionerna) eller en mer generell ångestkänsla.
2. En önskan att undvika obehagliga sociala situationer eller bedömningssituationer relaterade till skolan (ex. att svara på lektionen, att bli mobbad, att bli lämnad utanför).

Genom att undvika situationer som barnet eller den unga tycker är obehagliga kan hen känna känslomässig lättnad. Denna känsla av lättnad ökar sannolikheten för att barnet ska upprepa beteendet. Det är då fråga om negativ förstärkning.

3. Ett behov av uppmärksamhet från de närmaste, ofta de egna föräldrarna (ex. separationsångest, en önskan om att få vara tillsammans med föräldern eller att sköta om föräldern).
4. Ett behov av att söka mycket belönande situationer utanför skolmiljön (ex. att spela, att sova, att fördriva tiden med kamraterna, kriminella handlingar).

Den belöning barnet eller den unga får genom att inte gå i skola förstärker beteendet och ökar sannolikheten för att beteendet ska upprepas. Det är då fråga om positiv förstärkning.

Stäng
Med fokus på lösningar

Genom ett lösningsorienterat sätt att närma sig frågan vill man inte bjuda sina egna färdiga lösningar, utan man vill genom diskussion hitta sådana

...fortsätt läsaLue lisää

Genom ett lösningsorienterat sätt att närma sig frågan vill man inte bjuda sina egna färdiga lösningar, utan man vill genom diskussion hitta sådana målsättningar som eleven kan förbinda sig till. Det är viktigt att identifiera och stärka elevens resurser och styrkor samt upprätthålla en känsla av hopp och rikta blickarna mot framtiden. Alltid är det inte möjligt att helt lösa alla problem, men man kan hitta på något som gör det lättare att stå ut med problemen.

Meningen är att stärka det som redan fungerar och göra små justeringar i det som inte fungerar. Vanligen kan man inte fixa allt med en gång, så det är bra att gå framåt med små steg i taget. Kom också ihåg att de omständigheter som lett till att problemet uppkommit sällan kan lösa det.

Plock ur skolan: När man ingriper i skolfrånvaro håller man tyngdpunkten på framtiden och hänger inte upp sig på det förgångna eller på sådant som gått på tok. “Hur skulle du gärna se din framtid? Hur skulle du i fortsättningen vilja lösa besvärliga situationer om sådana dyker upp?”

Stäng
Uppmärksamma och förstärk det goda

Även om det är frånvaron man ingriper i är det bra att hålla närvaron och varje liten framgång i centrum. Att hela tiden koncentrera sig på

...fortsätt läsaLue lisää

Även om det är frånvaron man ingriper i är det bra att hålla närvaron och varje liten framgång i centrum. Att hela tiden koncentrera sig på frånvaron kan leda till att man hamnar i en ond cirkel och får eleven att bli modfälld, eftersom hen ständigt känner att hen inte lever upp till förväntningarna. Visa glädje när eleven är närvarande och bygg genom små gester upp en kontakt till eleven.

Det att eleven är på plats i skolan är ofta redan en stor vinst, och då kan det vara skäl att ge lite mer marginal under skoldagen.

Välfungerande praxis i en skola:

Vi bland personalen har kommit överens om att inte tillrättavisa elever som ofta är försenade eller som är kroniskt frånvarande från skolan, när de väl kommer till skolan. I stället tar vi emot dem med öppna armar och visar att vi tycker det är fint att de kommit till skolan.

Stäng
Inventering av problematisk skolfrånvaro (ISAP)

ISAP är en förkortning av Inventory of School Attendance Problems. ISAP är ett kartläggningsformulär med vilket man försöker utreda de

...fortsätt läsaLue lisää

ISAP är en förkortning av Inventory of School Attendance Problems. ISAP är ett kartläggningsformulär med vilket man försöker utreda de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaro. Kartläggningen kan göras redan när man börjar oroa sig över ökad skolfrånvaro.

  • Avsedd för 11–18-åringar och förälder.
  • I synnerhet när det gäller yngre elever eller elever som behöver stöd lönar det sig att göra kartläggningen tillsammans med en vuxen.
  • Kan vid behov fyllas i flera delar.
  • Kan fyllas i elektroniskt.

Kartläggningen omfattar allmänna frågor samt 48 påståenden. För varje påstående anger eleven först hur väl påståendet stämmer in på hen och därefter i hur hög grad ifrågavarande sak inverkar på skolfrånvaron. I kartläggningen grupperas de orsaker som påverkar skolfrånvaron i tretton klasser. Resultaten från kartläggningen diskuteras med barnet eller den unga och vårdnadshavarna samt vid behov med en mångprofessionell expertgrupp.

ISAP-kartläggningen indelar de bakomliggande orsakerna till frånvaro i 13 kategorier:

  • depression
  • social fobi
  • separationsångest
  • prestationsångest
  • agorafobi/panik
  • somatiska besvär
  • olust kopplad till skolan
  • aggression
  • problem med skolkamrater
  • problem med lärare
  • problem med specifik skola
  • problem inom familjen
  • problem med föräldrar

 

Länk till
ISAP-frågan – barn

Undersökningen öppnar av sig själv
till sin sida och dess
kan fyllas i elektroniskt.

 

Länk till
ISAP-frågan – förälder

Undersökningen öppnar av sig själv
till sin sida och dess
kan fyllas i elektroniskt.

Stäng
Skolfrånvaroformulär – SRAS-R

SRAS-R är en förkortning av School Refusal Assessment Scale – Revised. SRAS-R ger information om det bakomliggande agerande

...fortsätt läsaLue lisää

SRAS-R är en förkortning av School Refusal Assessment Scale – Revised. SRAS-R ger information om det bakomliggande agerande som förklarar skolfrånvaron, det vill säga bakgrundsfaktorn.

  • Separata formulär finns för barn och vårdnadshavare.
  • Frågeformuläret lämpar sig för barn av alla åldrar.
  • I synnerhet när det gäller yngre elever eller elever som behöver stöd lönar det sig att göra kartläggningen tillsammans med en vuxen och använda bilder för att göra skalan enklare att förstå.
  • Med hjälp av frågeformuläret får man information om vilka faktorer som verkar i bakgrunden, det vill säga vilket behov eller vilken funktion skolfrånvaron uppfyller. Ett och samma sätt att ingripa kan i det ena fallet hjälpa barnet vidare men i det andra fallet förvärra problemet. Därför är det viktigt att ta reda på bakgrundsfaktorerna.

SRAS-R-frågeformuläret omfattar 24 frågor, vilka ska besvaras på skalan 0–6 (aldrig–alltid). Poängresultaten från frågorna summeras till totalpoäng med avseende på varje enskild bakgrundsfaktor. Den bakgrundsfaktor som får högst poängantal och medeltal förklarar bäst vad skolfrånvaron beror på enligt den som besvarat frågeformuläret.

Frågeformuläret om skolfrånvaro delar in bakgrundsfaktorerna i fyra grupper:

  • Behov av att undvika negativa känslotillstånd som är förknippade med skolan (ångest, depression).
  • Behov av att undvika obehagliga sociala situationer eller bedömningssituationer i skolan.
  • Behov av att få uppmärksamhet av närstående.
  • Behov av att söka mycket belönande situationer utanför skolan.

 

Länk till
barn SRAS-R-undersökning

Den utskrivbara frågan öppnas
till sin egen sida.

Länk till
föräldrarnas SRAS-R-undersökning

Den utskrivbara frågan öppnas
till sin egen sida.

Stäng
Screening av skolgångsförmågan

Nedan beskrivna lågtröskelscreening är avsedd att användas i situationer då man är orolig för en elevs skolgång och skolgångsförmågan.

...fortsätt läsaLue lisää

Nedan beskrivna lågtröskelscreening är avsedd att användas i situationer då man är orolig för en elevs skolgång och skolgångsförmågan. Screeningen hjälper en att bilda sig en uppfattning om elevens situation och visar vilka aspekter som är mest oroväckande. Med screeningen får man riktgivande vetskap om huruvida skolgångsförmågor är hotade och på vilket område färdigheterna bör stärkas. Använd screeningen som stöd när du utreder hur man borde gå till väga i elevens fall.

  • Lätt att använda
  • Ett screeningredskap som kan användas anonymt och utan registrering.
  • Ingen behandling av personuppgifter.
  • Screeningformuläret kan fyllas i av en professionell person som är orolig över barnets situation eller av vårdnadshavaren. I mån av möjlighet kan formuläret också fyllas i av barnet och vårdnadshavarna samt eventuella andra centrala samarbetsinstanser tillsammans.

https://koulu.toimintakykyarvio.fi/

Det finns sex delområden i screeningen av skolgångsförmågan:

  • skolgång
  • växelverkan
  • studieteknik
  • fysisk och psykisk studiemiljö
  • stödåtgärder för skolgången och välmående
  • levnadsvanor och livssituation
Stäng
Ökande skolfrånvaro följer ett kontinuum

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,

...fortsätt läsaLue lisää

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.

Stäng
Källor

Gentle-Genitty, C., Taylor, J. & Renguette, C. (2020). A Change in the Frame: From Absenteeism to Attendance. Frontiers in Education 4:161, 1–6. https://doi.org/10.3389/feduc.2019.00161

...fortsätt läsaLue lisää

Gentle-Genitty, C., Taylor, J. & Renguette, C. (2020). A Change in the Frame: From Absenteeism to Attendance. Frontiers in Education 4:161, 1–6. https://doi.org/10.3389/feduc.2019.00161

Heyne, D., Gren-Landell, M., Melvin, G. & Gentle-Genitty, C. (2019). Differentiation between school attendance problems: Why and how? Cognitive and Behavioral Practice, 26(1), 8–34. https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.03.006

Kearney, C. A. (2007). Forms and functions of school refusal behavior in youth: an empirical analysis of absenteeism severity. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(1), 53–61. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2006.01634.x

Inventering av problematisk skolfrånvaro (ISAP). (2021). https://koulupoissaolo.fi/sv/matinstrument-for-att-kartlagga-skolfranvaro/

Skolfrånvaroformulär – SRAS elev. (2021).

Mätinstrument för att kartlägga skolfrånvaro

Mieli rf. (2021). Föra barnen på tal loggböckerna. https://mieli.fi/sv/material-och-utbildningar/material/fora-barnen-pa-tal-loggbockerna/

Määttä, M. , Pelkonen, J., Lehtisare, S. & Määttä, M. (2020). Kouluakäymättömyys Suomessa. Vaativan erityisen tuen VIP-verkoston tilannekartoitus. Opetushallitus. https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/kouluakaymattomyys-suomessa

Utbildningsstyrelsen. (2021). Stöd för lärande och skolgång och elevvård. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/stod-larande-och-skolgang-och-elevvard

Valteri center för lärande och kompetens. (2021). Screening av skolgångsförmågan. https://koulu.toimintakykyarvio.fi

Sergejeff, J. & Palmu, I. (2021). Sitouttava kouluyhteisötyö kouluun kiinnittymisen ja poissaolojen ehkäisyn tukena. [Seminaariesitys]. Sitouttava kouluyhteisötyö SKY 2021 – 2023 (okm.fi)

Thastum, M., Arendt, K. & Kjerholt, C. (2021). Back2School – Interventio-opas lasten koulupoissaoloihin. CEBU – Psykologisk Institut, Aarhus Universitet.

Institutet för hälsa och välfärd. (2021). Barnskyddsanmälan. https://thl.fi/sv/web/handbok-for-barnskyddet/arbetsprocesser/barnskyddsanmalan

Projektgrupp för tidigt ingripande och intensifierad stöd. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/

Stäng
Upprätthåll kontakten till den frånvarande eleven

Det är skolans uppgift att hålla kontakt med eleven och vårdnadshavarna. Att hålla direkt kontakt med den frånvarande eleven är viktigt.

...fortsätt läsaLue lisää

Det är skolans uppgift att hålla kontakt med eleven och vårdnadshavarna. Att hålla direkt kontakt med den frånvarande eleven är viktigt.

En elev som har varit frånvarande från skolan kan undra över om någon i skolan saknar hen eller om man kommer ihåg hen. När en lärare eller någon annan bland skolans personal regelbundet tar kontakt med eleven upprätthålls elev-lärarrelationen och eleven har lättare att förbinda sig till sin skolgång. Även om eleven inte skulle svara på meddelandena från skolan är de en central påminnelse om att man saknar eleven i skolan och att man anser elevens skolgång vara viktig. Meddelandena behöver inte vara långa. En enkel fråga om hur eleven har det eller några ord om vad som hänt i skolan räcker.

Återgången till skolan underlättas för eleven om hen har haft regelbunden kontakt till skolan och till en namngiven vuxen eller en stödperson i skolan. Denna person kan möta eleven när denna återvänder till skolan och följa med hur skoldagen förlöper för eleven. Det är av stor vikt att eleven vet vem hen kan vända sig till om hen upplever problem.

“Jag har en känsla av att ingen saknar mig i skolan.” – högstadieelev

Stäng
Samarbete med föräldrarna

När det gäller en elev som ofta är frånvarande från skolan är det av yttersta vikt att hålla tät kontakt med elevens hem. Det är skäl att inta en öppen attityd

...fortsätt läsaLue lisää

När det gäller en elev som ofta är frånvarande från skolan är det av yttersta vikt att hålla tät kontakt med elevens hem. Det är skäl att inta en öppen attityd till samarbetet. Man letar inte efter skyldiga, utan man försöker hitta lösningar som leder framåt. Detta är en bra grund för ett stärkt förtroende mellan skolan och hemmet. Tillsammans skapar man klara gemensamma förväntningar och en handlingsplan.

Med hjälp av diskussioner och utbyte av idéer kommer man överens om vad man kan göra annorlunda i skolan och hemmet för att stödja och underlätta elevens skolgång. Prata med familjen om vilket slag av stöd den kunde tänkas behöva utöver det stöd som skolan erbjuder. Sådant stöd kan omfatta exempelvis psykiatertjänster, familjetjänster eller barnskydd.

Uppmuntra föräldrarna och eleven. Vi klarar detta tillsammans!

Kom vid behov även ihåg att i enlighet med vad som föreskrivs i socialvårdslagen kontakta socialvården för bedömning av stödbehovet eller göra en barnskyddsanmälan tillsammans med vårdnadshavaren.

Stäng
Samarbete med andra instanser

För att nätverkssamarbetet ska kunna fungera väl är en aktiv och regelbunden kontakt mellan olika aktörer samt en tydlig roll- och ansvarsfördelning av

...fortsätt läsaLue lisää

För att nätverkssamarbetet ska kunna fungera väl är en aktiv och regelbunden kontakt mellan olika aktörer samt en tydlig roll- och ansvarsfördelning av yttersta vikt. Svåra fall av skolfrånvaro förutsätter att nätverket möts med jämna mellanrum och att man vidtar konkreta åtgärder för vilka man utser ansvariga personer.

Nätverksmötena är till för att gemensamt komma överens om olika frågor. Ingen bör bära med sig färdiga lösningar till nätverksmötena, utan lösningarna bör tas fram tillsammans, genom att diskutera öppet och utnyttja vars och ens sakkännedom.

Samarbetet bör alltid ha eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Eleven kan lättare motiveras att hålla fast vid överenskommelser om man lyssnat på hen och om hen fått vara med och påverka. Det är skäl att förbereda sig inför nätverksmötena tillsammans med barnet och familjen. Man kan på förhand fundera över vad som är viktigt och skriva upp det. På det sättet försäkrar man sig om att ifrågavarande ärenden verkligen blir behandlade under mötet.

Samarbetet med i synnerhet psykiatrin och barnskyddet får en central betydelse när det gäller komplicerade fall av skolfrånvaro.

Stäng
Ansvarsperson när det gäller barnets ärende

Senast nu är det viktigt att bestämma vem som ska fungera som ansvarsperson när det gäller barnets ärenden och göra upp en handlingsplan.

...fortsätt läsaLue lisää

Senast nu är det viktigt att bestämma vem som ska fungera som ansvarsperson när det gäller barnets ärenden och göra upp en handlingsplan. Ansvarspersonen ansvarar för barnets ärenden och koordinerar arbetet mellan vårdnadshavarna och det övriga nätverket. Ansvarspersonen behåller hela tiden en helhetsbild av allt som berör barnet och fungerar som länk mellan olika instanser. Detta gör kontakten till vårdnadshavarna och de övriga medlemmarna i nätverket smidigare.

Ansvarspersonen följer med hur handlingsplanen genomförs och hur väl delmålen nås. När flera aktörer är inblandade i barnets ärenden bör alla veta vem som bär ansvaret för vilket ärende.

Planen bör innehålla tydliga anteckningar om

  • målsättningarna (klara, konkreta, uppdelade i mindre delområden, realistiska)
  • överenskomna ärenden
  • vad som ska göras
  • vem som gör vad
  • vem som bär ansvaret för vad
  • hur man följer upp hur saker och ting fortskrider samt vem som sköter uppföljningen.
Stäng
Individuellt anpassade lösningar för att stödja återgång till skolan

Det finns inga ”one size fits all”-lösningar när det gäller frånvaroproblematik. Man måste leta efter olika flexibla, individuellt anpassade lösningar och överenskommelser.

...fortsätt läsaLue lisää

Det finns inga ”one size fits all”-lösningar när det gäller frånvaroproblematik. Man måste leta efter olika flexibla, individuellt anpassade lösningar och överenskommelser. Allt går inte att genomföra, men det viktiga är att man hör elevens röst och att hen får en möjlighet att påverka.

Plock ur skolan:

Med ångestfyllda eller oroliga elever kan man avtala om specialarrangemang. Om en situation blir besvärlig för en elev kan eleven exempelvis få dra sig undan till ett separat rum, lyssna på musik eller gå ut på skolgården för att lugna ner sig. Vilket utrymme som lämpar sig bäst och är tryggt beror på vad det är som hjälper eleven i ifrågavarande situation. Alla lärare ska vara medvetna om vilka arrangemang som används, så att eleven kan lita på att hen får handla enligt vad man kommit överens om.

Välj dina strider. Till en början är det viktigast att få barnet att komma till skolan. När barnet börjar klara av att vara i skolan börjar man fundera över vilka andra frågor man kan ta tag i.

När man planerar återgången till skolan är det bra att fundera över bland annat följande frågor:

  • Vilka hinder kan man sänka eller avlägsna helt? Vilka stressfaktorer kan man minimera?
  • Är det kanske nödvändigt att öka skolgången gradvis? Eleven kan exempelvis först öva sig på att komma till skolgården, i följande skede på att komma in i skolbyggnaden och till sist på att komma in i klassrummet.
  • Vem tar emot eleven när hen kommer till skolan?
  • Ett stort hinder för återgången till skolan är för många elever det att de inte vet hur de ska förklara sin frånvaro. Prata med eleven om huruvida hen önskar att klassen och de övriga lärarna ska informeras på förhand om att hen är på väg tillbaka till skolan. Tillsammans kan man komma överens om att ingen ställer några frågor om elevens skolfrånvaro. Man kan också i förväg öva på olika svarsalternativ med eleven eller på att inte svara något alls.
  • För att hjälpa eleven att känna sig mindre nervös kan man komma överens om specialarrangemang. Ta reda på vad eleven känner mest oro inför och fundera över hur man skulle kunna minska oron. Om eleven till exempel är nervös för att behöva svara på frågor under lektionerna kan man komma överens om att man i början inte förväntar sig att eleven markerar eller svarar.
  • Återgången till skolan kan underlättas genom att inte ha så höga målsättningar för skoldagarna. Ibland är redan blotta närvaron i skolan en stor vinst.
  • Vem bär ansvaret för att informera alla elevens lärare om vilka specialarrangemang man kommit överens om?
  • Behövs eventuellt en plan för hur man ska handla i fall av fysiska symptom?

Små steg i taget räcker!

Stäng
Specialarrangemang beträffande undervisningen
  • När ett barn återvänder till skolan efter en tid av frånvaro är det viktigt att ta i beaktande att man inte ger barnet

...fortsätt läsaLue lisää

  • När ett barn återvänder till skolan efter en tid av frånvaro är det viktigt att ta i beaktande att man inte ger barnet alltför stora mängder skoluppgifter.
  • Eleven ska ges möjlighet att få bred respons och att på ett mångsidigt sätt få visa sitt kunnande.
  • Kom ihåg differentiering, oberoende av vilken nivå av stöd en elev behöver.
  • Man kan avtala att eleven avlägger vissa skolämnen hemma, i enlighet med lärarens instruktioner.
  • Elevens skoldagar kan göras kortare tillfälligt (Lag om grundläggande utbildning § 18).

Särskilda prioriteringar för undervisningen

  • När det gäller elever med skolfrånvaro kan det vara nödvändigt att överväga om innehållet i läroämnena eventuellt måste skäras ner till ett minimum.
  • Det främsta målet för eleven är att klara läroämnet med godkänt vitsord och ta till sig det innehåll som är nödvändigt för att eleven ska kunna framskrida med sin skolgång.
  • I elevens pedagogiska dokument antecknas vad eleven ska kunna för att få godkänt vitsord (5). Analysen görs med utgångspunkt i den nationella läroplanen.
  • De åtgärder som beskrivs ovan bör testas innan man börjar med individuellt anpassade arrangemang.
Stäng
Årskursintegrerad undervisning i fall av skolfrånvaro

Ibland behöver en elev framskrida med sin skolgång enligt ett eget studieprogram och utan att vara bunden till en viss årskurs.

...fortsätt läsaLue lisää

Ibland behöver en elev framskrida med sin skolgång enligt ett eget studieprogram och utan att vara bunden till en viss årskurs. Årskursintegrerad undervisning är ett alternativ på alla tre stödnivåer.

  • Årskursintegrerad undervisning gör det möjligt att framskrida enligt hur eleven mår, till exempel i situationer där en elev är frånvarande mycket på grund av ångest eller depression.
  • Eleven framskrider enligt sitt eget studieprogram och i sin egen takt, det vill säga långsammare eller snabbare än nivån för hens egen årskurs förutsätter.
  • En fördel med årskursintegrerad undervisning är att undervisningsgruppen inte ändras. Detta kan ha stor betydelse för eleven.
  • I den årskursintegrerade undervisningen delas de lärokurser som finns i läroplanen in i studiehelheter. För varje studiehelhet bestäms undervisningens mål och innehåll samt hur många timmar undervisning studiehelheten omfattar. På basis av detta gör man upp ett eget studieprogram för eleven, där man antecknar studiernas mål, i vilken ordningsföljd studierna ska genomföras, tidsschemat för studierna och eventuella specialmålsättningar.
  • Eleven förflyttas alltid till följande årskurs. Hen stannar inte på klassen till följd av eventuella underkända prestationer eller icke avklarade kurser, utan fortsätter följande läsår sina studier där hen slutat föregående år. Men även om man följer årskursintegrerad undervisning kan en elev lämnas kvar på en årskurs, ifall man bedömer att elevens skolframgång som helhet är mycket svag.
Stäng
Ökande skolfrånvaro följer ett kontinuum

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,

...fortsätt läsaLue lisää

Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.

Stäng
Källor

FINLEX. Förordning om grundläggande utbildning 1998/852. 11 § Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980852#L2P11

...fortsätt läsaLue lisää

FINLEX. Förordning om grundläggande utbildning 1998/852. 11 § Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980852#L2P11

FINLEX. Lag om grundläggande utbildning 628/1998. 18 § Särskilda undervisningsarrangemang.
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628#L4P18

Friberg, Peter, Karlberg, M., Ia Sundberg, L. & Palmér, R. (2020). Kohti koulua: Hemmasittare-malli kouluakäymättömien tukena. Valterin julkaisusarja 3. Oppimis- ja ohjauskeskus Valteri.

Kearney, C. A. ( 2007). Forms and functions of school refusal behavior in youth: an empirical analysis of absenteeism severity. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(1), 53–61. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2006.01634.x

Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review 28, 451–471. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2007.07.012

Kearney, C. A. & Bensaheb, A. (2006). School Absenteeism and School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. Journal of School Health 76(1). https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2006.00060.x

Kearney. C. A. (2016). Managing School Absenteeism at Multiple Tiers: An Evidence-Based and Practical Guide for Professionals. Oxford University Press.

Utbildningsstyrelsen. (2021). Opiskelun erityiset painoalueet eriyttämisen menetelmänä. Särskilt prioriterade områden som förfaringssätt vid differentiering. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/sarskilt-prioriterade-omraden-som-forfaringssatt-vid-differentiering

Utbildningsstyrelsen. (2021). Stöd för lärande och skolgång och elevvård.

https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/stod-larande-och-skolgang-och-elevvard

Sergejeff, J., Pilbacka-Rönkä., T. & Mantila, H. (2019). Koulua käymättömät oppilaat. Pieni opas koulunkäynnin tueksi. Tuuve- ja Monni Online -hankkeet. https://www.valteri.fi/koulua-kaymattomat-oppilaat-opas/

Thastum, M., Arendt, K. & Kjerholt, C. (2021). Back2School – Interventio-opas lasten koulupoissaoloihin. CEBU – Psykologisk Institut, Aarhus Universitet.

Projektgrupp för tidigt ingripande och intensifierad stöd. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/

Stäng
På väg till ett lyckat nätverksmöte

Följande informationsrutor tar upp de viktigaste faktorerna för att få till ett bra nätverksmöte.

Barnets delaktighet och inflytande

Samarbetet bör alltid sätta eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Barnet/den unga kan lättare motiveras

...fortsätt läsaLue lisää

Samarbetet bör alltid sätta eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Barnet/den unga kan lättare motiveras att hålla fast vid överenskommelser om man lyssnat på hen och om hen fått vara med och påverka.

Om ett barn deltar i mötet:

  • Berätta för barnet vad det är frågan om. Avsätt gott om tid för mötet.
  • Klargör vilka personer barnet skulle önska deltar i mötet.
  • Fundera tillsammans med barnet på vad hen skulle vilja ha hjälp med, vad som är svårt och vad som fungerar.
  • Se till att barnet känner trygghet under hela mötet. Tänk exempelvis på hur deltagarna ska presentera sig. Kanske kan var och en berätta något om sig själv (favoritdjur eller -färg etc.)?
  • Se till att diskussionen hela tiden är positiv och saklig.

Om barnet upplever det svårt att vara med på mötet, kan du i förväg diskutera med vårdnadshavaren och barnet om hur barnet kan komma till tals på något annat sätt (inspelning, teckning, brev, något annat?).

Stäng
Tips för ordföranden
  • Se till att hålla fast vid tidsschemat.
  • Led diskussionen tillbaka till huvudtemat och till att hitta lösningar.

...fortsätt läsaLue lisää

  • Se till att hålla fast vid tidsschemat.
  • Led diskussionen tillbaka till huvudtemat och till att hitta lösningar.
  • Se till att alla får komma till tals. Ibland kan du bli tvungen att begränsa talartiden. Du kan på förhand fundera på vem som kan hjälpa dig med detta under mötet.
  • Se till att handlingsplanen och er ”plan B” upprättas.
Stäng
1. När blir ett nätverksmöte aktuellt?
  • När det behövs extra stöd.
  • När skolans metoder inte är tillräckliga.
  • När familjen önskar ett möte mellan de olika organ som stöder den.
  • När det behövs en översikt över läget.
2. Hur förbereder jag mötet?

Nätverkskartan hjälper dig att avgöra vilka personer som är mest relevanta med tanke på den situation som ska behandlas.

...fortsätt läsaLue lisää

Nätverkskartan hjälper dig att avgöra vilka personer som är mest relevanta med tanke på den situation som ska behandlas.

Möteskallelsen bör innehålla en allmänt hållen beskrivning av anledningen till bekymmer, så att de inbjudna förstår varför deras yrkeskompetens behövs. Det är bra att i möteskallelsen beskriva de åtgärder man redan vidtagit för att komma till rätta med situationen. Noggranna förberedelser sparar tid för alla parter och strukturerar situationen.

Stäng
3. Under mötet

Det är mest naturligt att den som sammankallat mötet också inleder det. Efter presentationsrundan kan deltagarna komma överens

...fortsätt läsaLue lisää

Det är mest naturligt att den som sammankallat mötet också inleder det. Efter presentationsrundan kan deltagarna komma överens om vem som i fortsättningen är ordförande och vem som för protokoll.

En öppen diskussionsatmosfär bör eftersträvas. Inga anklagelser, utan man lyssnar på varandra.

Led om nödvändigt diskussionen tillbaka till huvudtemat och till att hitta lösningar. De omständigheter som lett till att problemet uppkommit kan sällan lösa det.

I början av mötet är det bra att avsätta tid för att skapa gemensam förståelse.

Reflektera tillsammans över följande frågor:

  • Vilket är ärendet?
  • Vad fungerar just nu (styrkor)?
  • Vilka är de aktuella problemen?
  • Vilka faktorer får problemet att kvarstå? Vad skulle vi kunna arbeta mer med?
  • Vilka frågor borde vi komma överens om?
  • Vilka frågor kan vi komma överens om?

Ibland uppstår frågor som ingen bär ansvaret för, eller som tvärtom är på allas ansvar, vilket får till följd att ingen egentligen sköter dem. Finns det sådana frågor?

Om det känns som att ni inte kommer någon vart kan ni ta hjälp av brainstorming för att lösa problemet.

Steg 1: Vad är problemet? Hur skulle du vilja att saker och ting var? Vad skulle bli annorlunda om man gav dig en trollstav?

Steg 2: Hur kan problemet lösas? Alla idéer antecknas, exempelvis på ett blädderblock. I detta skede behöver ni inte fundera över om de är bra eller dåliga. Var och en får kasta fram sina vildaste idéer!

Steg 3: Diskutera goda och sämre aspekter beträffande de olika förslagen.

Steg 4: Välj ett av förslagen.

Steg 5: Gör upp en plan för hur förslaget ska genomföras. Reflektera över konkreta detaljer. När ska de realiseras och vem bär ansvaret?

Det blir lättare att strukturera åtgärderna om du gör upp en handlingsplan. Avsikten är att åskådliggöra vem som ska göra vad, och när.

I handlingsplanen antecknas

  • målsättningar (klara, konkreta, uppdelade i mindre delområden, realistiska)
  • överenskomna ärenden
  • vad som ska göras
  • vem som gör vad
  • när en stödåtgärd ska inledas
  • hur man följer upp hur saker och ting fortskrider samt vem som sköter uppföljningen
  • hur man kan stödja barnet och familjen i väntan på exempelvis en undersökning eller terapi

I slutet av mötet

Gå igenom de i mötet överenskomna ärendena och se till att alla nödvändiga åtgärder har antecknats i handlingsplanen.

Fundera tillsammans över vem som behöver underrättas om de ärenden som ni kommit överens om under mötet och vem som ska ge dessa personer denna information.

Skriv ned vilka personer utanför nätverket som får konsulteras.

Gör upp en plan över vad som händer om saker och ting inte går enligt planerna. Vem tar tag i saken? Hur fungerar kontakten mellan nätverkets medlemmar?

Fundera över om uppföljningen är tillräckligt tät. Skulle det vara bättre med flera korta möten i stället för ett långt?

Avtala om tid, plats och sammankallare för följande möte.

Stäng
4. Efter mötet

Sprid information om de åtgärder som ni kommit överens om.

...fortsätt läsaLue lisää

Sprid information om de åtgärder som ni kommit överens om.

Genomförande av planen.

Om saker och ting inte framskrider enligt planerna, kontakta nätverket (plan B).

För att samarbetet ska fungera måste nätverksmedlemmarna regelbundet hålla kontakt också mellan mötena.

HAR NI HAMNAT I EN ÅTERVÄNDSGRÄND?

Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?

  • Kunde nätverket träffas för att diskutera hur samarbetet skulle kunna genomföras på bästa möjliga sätt? Har någon aktör eventuellt hamnat utanför nätverket eller inte hörts?
  • Borde de enskilda aktörernas roller och ansvarsområden definieras tydligare? En del av nätverksmötet kan reserveras för det att var och en berättar om sin arbetsbeskrivning, vad man ansvarar för och hur den bakomliggande organisationen arbetar.
  • Är det klart vem som samordnar nätverket och sammankallar mötena?
  • Har en tydlig arbetsfördelning gjorts upp med avseende på de praktiska aspekterna?
  • Det är bra att inom nätverket fundera över ifall det finns sådana frågor i sammanhanget som ingen bär ansvaret för eller som ligger på allas ansvar, vilket får till följd att ingen egentligen sköter dem.

Tips: Lär i mån av möjlighet känna nätverkets övriga aktörer. När man känner varandra blir diskussionerna ofta djupare och man vågar uttrycka även vildare idéer.

Tveka inte att frimodigt ta upp nätverkets inbördes verksamhet för diskussion!

Stäng
Har ni hamnat i en återvändsgränd?

Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?

...fortsätt läsaLue lisää

Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?

  • Kunde nätverket träffas för att diskutera hur samarbetet skulle kunna genomföras på bästa möjliga sätt? Har någon aktör eventuellt hamnat utanför nätverket eller inte hörts?
  • Borde de enskilda aktörernas roller och ansvarsområden definieras tydligare? En del av nätverksmötet kan reserveras för det att var och en berättar om sin arbetsbeskrivning, vad man ansvarar för och hur den bakomliggande organisationen arbetar.
  • Är det klart vem som samordnar nätverket och sammankallar mötena?
  • Har en tydlig arbetsfördelning gjorts upp med avseende på de praktiska aspekterna?
  • Det är bra att inom nätverket fundera över ifall det finns sådana frågor i sammanhanget som ingen bär ansvaret för eller som ligger på allas ansvar, vilket får till följd att ingen egentligen sköter dem.

Tips: Lär i mån av möjlighet känna nätverkets övriga aktörer. När man känner varandra blir diskussionerna ofta djupare och man vågar uttrycka även vildare idéer.

Tveka inte att frimodigt ta upp nätverkets inbördes verksamhet för diskussion!

Stäng
Nätverkskartan

I följande informationsrutor hittar du olika aktörer i nätverket. Utnyttja nätverkskartan för att överväga vilka proffs som behövs för att engagera studenten.

Skolan

Skolan ansvarar för att tillhandahålla grundläggande undervisning.

...fortsätt läsaLue lisää

Skolan ansvarar för att tillhandahålla grundläggande undervisning.

Rektorn
Ansvarar för hela skolans verksamhet. Fattar beslut bland annat om klasser och grupper och förkortad skoldag samt beviljar befrielse från studier i något visst ämne.

Specialläraren (deltidsanställd speciallärare) har till uppgift att stödja eleven i utmaningar som rör inlärning och uppväxt.

(Special)klasslärare
Elevens egen lärare. Undervisar eleven i nästan alla ämnen, fostrar och sköter elevens angelägenheter.

Klassföreståndaren
Lärare som ansvarar för elevens angelägenheter i högstadiet. Klassföreståndaren följer med sina elevers situation, bland annat frånvaro, på allmän nivå.

Skolgångshandledaren/-biträdet stöder och handleder elevens inlärning och uppväxt, vid sidan av läraren.

Elevhandledaren/studiehandledaren hjälper den unga att reflektera över sina starka sidor och intressen, stöder hens möjligheter att bekanta sig med arbetslivet och kartlägger tillsammans med eleven möjligheterna till fortsatta studier.

Skolcoachen (pedagogisk handledare, socialhandledare) kan lyssna på eleverna, prata med dem och gå vid deras sida. Hen ger förebyggande hjälp och stöd när det gäller emotionella färdigheter och färdigheter för att klara av vardagen. Arbetsbeskrivningen varierar mellan olika skolor. Arbetet omfattar ofta främjande av gemenskap i skolan och samarbete med familjerna och övriga aktörer, däribland barnskyddet.

Stäng
Elevvården

Elevvården stöder enskilda elever och hela skolgemenskapens arbete. Elevvårdens målsättning är en välmående skola

...fortsätt läsaLue lisää

Elevvården stöder enskilda elever och hela skolgemenskapens arbete. Elevvårdens målsättning är en välmående skola som upplevs som en trygg och trivsam plats där eleverna får den handledning och det stöd de behöver, också när det uppstår problem.

Kuratorn
Kuratorns uppgift är att främja elevernas välmående och stödja inlärningen och skolgången i samarbete med skolans övriga personal. Arbetet kan vara inriktat på enskilda elever eller grupper. Kuratorn fungerar inom elevvården som sakkunnig inom det sociala arbetet. Kuratorn hjälper till om barnet/den unga har problem som rör skolgången eller kompisrelationerna, eller om förändringar i hens liv påverkar skolgången.

Psykologen
Psykologen hjälper eleven vid svårigheter som rör inlärning, uppmärksamhet och känsloliv samt vid kriser. Psykologen finns där för rådgivning och konsultation och utför vid behov psykologiska undersökningar till stöd för inlärningen.

Skolläkaren
Läkaren är medicinskt sakkunnig i skolhälsovården och elevvården. Läkaren arbetar i par med hälsovårdaren.

Skolhälsovårdaren
Skolhälsovårdaren sköter om elevernas hälsovård och hälsorådgivning och vägleder till lagstadgade och nödvändiga specialundersökningar.

Den psykiatriska sjukskötaren i skolan
Den psykiatriska sjukskötaren kan i skolan bland annat ha till uppgift att rehabilitera elever och upprätthålla hälsotillståndet och funktionsförmågan. Sjukskötaren samarbetar med barn- och ungdomspsykiatriska polikliniken och andra organ som arbetar med barn- och ungdomsärenden. Sjukskötarens uppgifter omfattar därtill sakkunnighjälp och konsultation för skolor och förskolor. Sjukskötaren kan också verka i anslutning till en terapeutisk-pedagogisk klass.

Stäng
Specialsjukvård; barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatrin gör vid behov en ingående diagnostisk utvärdering om eventuell psykiatrisk störning samt upprättar en tillhörande vårdplan.

...fortsätt läsaLue lisää

Barn- och ungdomspsykiatrin gör vid behov en ingående diagnostisk utvärdering om eventuell psykiatrisk störning samt upprättar en tillhörande vårdplan.

Inom HUS-området är de barnpsykiatriska tjänsterna avsedda för barn i åldrarna 6–12, och de ungdomspsykiatriska tjänsterna för unga i åldrarna 13–17. Inom barn- och ungdomspsykiatrin erbjuds fokuserad individ-, grupp- och familjevård av många slag. Terapitjänster tillhandahålls också i form av köptjänster.

Psykologen inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar bland annat med psykiatrisk vård, psykologbedömningar, undersökningar, terapibedömningar och konsultationer. Psykologen jobbar mångsidigt med barn, föräldrar, familjer och nätverk.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin ägnar sig socialarbetaren åt nätverkssamarbete med olika organ (bland annat barnskyddet och familjesocialarbetet). Socialarbetaren har bland annat i uppgift att hjälpa föräldrarna med praktiska angelägenheter, exempelvis med att ansöka om förmåner för personer med funktionsnedsättning samt anpassningskurser. Socialarbetaren träffar föräldrarna vid vägledningsbesök antingen ensam eller med sitt arbetspar, beroende på familjens behov.

Sjukskötaren inom barn- och ungdomspsykiatrin ägnar sig åt mångsidigt terapeutiskt och undersökande arbete med barn, föräldrar och nätverk och deltar i att genomföra barnets läkemedelsbehandling.

Ergoterapeuten inom barn- och ungdomspsykiatrin stödjer barnets förmåga att klara av vardagliga aktiviteter och interaktionssituationer. Arbetet omfattar bland annat ergoterapeutiska bedömningar, ergoterapi (individuellt eller i grupp eller par) samt samarbete med familjen, nätverket och olika yrkesgrupper.

Barnpsykiatern inom barn- och ungdomspsykiatrin undersöker och vårdar barn under 13 år. Barnpsykiatern ansvarar för vård och undersökningar av barn samt ställer diagnos. Psykiatern deltar också alltid i att upprätta barnets vårdplan tillsammans med den övriga tvärprofessionella arbetsgruppen och fattar beslut om att inleda läkemedelsbehandling.

Stäng
Familjesocialarbetet

FAMILJESOCIALARBETET stöder välmåendet i familjer med barn och unga under 18 år. Familjesocialarbetet omfattar tjänster enligt socialvårdslagen samt barnskyddet.

...fortsätt läsaLue lisää

FAMILJESOCIALARBETET stöder välmåendet i familjer med barn och unga under 18 år. Familjesocialarbetet omfattar tjänster enligt socialvårdslagen samt barnskyddet. En familj styrs in på familjesocialarbete genom att man kontaktar socialvården för bedömning av stödbehovet, eller genom en barnskyddsanmälan. Tjänsterna är bland annat socialt arbete och social handledning, familjearbete samt hemservice. Därtill är alla kommunens övriga tjänster tillgängliga. Familjesocialarbetet sker i samarbete med familjens närstående och andra parter som stöder familjen.

Bedömning av servicebehovet/styrning till service
En familj styrs in på familjesocialarbete genom att man kontaktar socialvården för bedömning av stödbehovet, eller genom en barnskyddsanmälan. En inledande bedömning görs av barnets situation, dvs. en bedömning av servicebehovet. Syftet med bedömningen av servicebehovet är att tillsammans med familjen och ett eventuellt övrigt nätverk komma fram till vilka tjänster familjen behöver. Efter att servicebehovet bedömts kan barnet fortsätta som klient enligt socialvårdslagen eller hos barnskyddet.

Tjänster för barnfamiljer enligt socialvårdslagen, lågtröskelfamiljetjänster
Tjänster som omfattas av socialvårdslagen är bland annat familjearbete, stödpersonsarbete samt social handledning. Tjänsterna syftar till att hjälpa familjen med frågor som rör vardagen. Det kan till exempel röra sig om interaktion i familjen, problem med barnets skolgång, hantering av hemmet och vardagen, stöd för föräldraskap samt att stärka familjens förmåga att fungera i nya livssituationer eller kriser. I tjänster som omfattas av socialvårdslagen kan den som ansvarar för barnets angelägenheter vara antingen en socialarbetare eller en socialhandledare.

Barnskyddet; öppenvård och vård utom hemmet

Öppenvård
Målsättningen med barnskyddet är att säkerställa gynnsamma uppväxtförhållanden för barn och unga och stödja föräldrarna i deras fostrande uppgift. För barnet utnämns alltid en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Barnskyddsarbetet sker i omfattande samarbete med barnets och familjens nätverk. Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård är exempelvis effektiviserat familjearbete, en professionell stödperson eller en stödfamilj. Som en stödåtgärd inom öppenvården kan barnet också tillfälligt placeras i boende utanför hemmet.

Vård utom hemmet
Vård utom hemmet innebär i huvudsak att vård och uppfostran av ett omhändertaget barn ordnas utanför hemmet, antingen i familjevård i en fosterfamilj eller på en barnskyddsanstalt. För ett barn som vårdas utom hemmet finns det alltid en socialarbetare som utnämnts för att sköta barnets angelägenheter. Det är möjligt att den socialarbetare som ansvarar för ett omhändertaget barns angelägenheter arbetar utanför den kommun där barnet bor, eftersom barnets socialarbetare alltid fastställs utgående från den kommun där omhändertagandet gjorts. Under den tid barnet vårdas utanför hemmet får föräldrarna stöd, bland annat i form av samtal, rådgivning och handledning.

Fostrings- och familjerådgivningens huvudsakliga uppgifter är att stödja föräldraskapet, stödja barnets/den ungas uppväxt och utveckling, stödja par- och familjeförhållanden, stödja småbarnsfamiljer och tidig interaktion, hjälpa till vid skilsmässa samt ge sakkunnighjälp. Inom fostrings- och familjerådgivningen arbetar bland andra psykologer, sjukskötare och socialarbetare. Fostrings- och familjerådgivningen omfattas av socialvårdslagen.

Socialjouren ordnas i de flesta kommuner under tjänstetid i kommunens egen regi. Socialjour utanför tjänstetid ordnas huvudsakligen som samarbete mellan kommunerna. Med socialjour avses ordnandet av nödvändiga och brådskande socialtjänster och andra stödåtgärder i olika sociala nöd- och krissituationer.

Ankarverksamheten syftar till att främja de ungas välbefinnande och förebygga brott i ett tidigt skede. Ankarverksamheten genomförs i ett multiprofessionellt Ankarteam. Experter från polisen, social-, hälsovårds- och ungdomssektorn medverkar. Unga styrs in på Ankarverksamheten efter brottsmisstanke eller efter att en barnskyddsanmälan gjorts.

Olika aktörer (barnskyddet och socialvårdslagen):

Socialarbetaren
Socialarbetaren har till uppgift att bedöma barnets situation, leda klientprocessen och ordna nödvändiga stödåtgärder tillsammans med barnets och familjens övriga stödnätverk. Inom barnskyddet är det alltid socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter. I tjänster som omfattas av socialvårdslagen kan den som ansvarar för barnets angelägenheter vara antingen en socialarbetare eller en socialhandledare.

Socialhandledaren eller familjehandledaren
Inom tjänster som tillhandahålls enligt socialvårdslagen kan socialhandledaren ansvara för barnets angelägenheter och stödja familjen och bedöma behovet av olika tjänster tillsammans med familjens övriga samarbetsnätverk. Socialhandledaren kan utföra familjearbete i familjens hem eller effektiviserat familjearbete.

Familjearbetaren
Familjearbetaren ägnar sig åt familjearbete hemma hos familjen. Familjearbetaren arbetar också med hemservice för barnfamiljer, vilket innebär kortvarig tillfällig konkret hjälp i familjens hem, när familjen genomgår en svår situation eller en kris.

Den professionella stödpersonen
Den professionella stödpersonen stöder och träffar barn eller unga som befinner sig i en svår livssituation och som upplever ett behov av stöd från en utomstående vuxen. Stödpersonen kan exempelvis hjälpa barnet att tillägna sig vardagskompetens, stärka barnets livskompetens eller interaktionsfärdigheter och emotionella färdigheter samt vägleda barnet till fritidsverksamhet.

Stödfamiljer
Stödfamiljsverksamheten är avsedd för barn under 18 år. Målet är att stödja föräldrarnas ork när familjen saknar ett naturligt stödnätverk. Syftet är att stärka familjens egna resurser. Stödfamiljen erbjuder barnet trygg omsorg och en normal vardag.

Stäng
Ungdomsarbetet

Ungdomsarbetet
Ungdomsarbetet syftar till att stödja ungas uppväxt, självständighetsprocess och delaktighet i samhället, samt att främja

...fortsätt läsaLue lisää

Ungdomsarbetet
Ungdomsarbetet syftar till att stödja ungas uppväxt, självständighetsprocess och delaktighet i samhället, samt att främja interaktion mellan generationerna. Verksamheten äger i huvudsak rum under de ungas fritid.

Ungdomsledare/ungdomsarbetare
Möter och stöder unga i olika verksamhetsmiljöer. Ordnar ledd verksamhet för individer och grupper.

Skolungdomshandledare/-arbetare
Möter unga i skolor och läroanstalter. Skolungdomshandledaren/-arbetaren ordnar handledd verksamhet för individer och grupper.

Specialungdomsarbetets mål är att förebygga marginalisering av unga. Specialungdomsarbetet är flexibelt, reagerar snabbt och rör sig ute bland ungdomarna. Det erbjuder individuellt stöd med låg tröskel samt vid behov specialanpassad verksamhet i små grupper. Specialungdomsarbetet samarbetar tätt med andra sektorer.

Specialungdomsarbetaren ägnar sig åt individuellt arbete och leder smågrupper i många olika miljöer. Grupperna skräddarsys alltid enligt behov.

Stäng
Primärvården

Primärvården omfattar olika tjänster som ordnas av kommunen och som har till syfte att främja befolkningens hälsa och följa upp hälsotillståndet.

Ungdomsstationen hjälper unga och deras familjer genom att erbjuda konfidentiell samtalshjälp i livets knutpunkter. Ungdomsstationen erbjuder individuella möten, kartläggningar av ungas situation, familje- eller nätverksträffar, stöd för föräldraskap samt konsultation per telefon. På ungdomsstationen görs även rusmedelskartläggningar.

Nätverkskarta illustrerad

Ladda ner och skriv ut en illustrerad nätverkskarta här. Med hjälp av nätverkskartan kan man förtydliga vilka aktörer som är involverade i elevens ärenden.

Närverkskartan.pdf

 

Bakgrund för närvaromodellen

SkolSkick-närvaromodellen baserar sig på fakta. I arbetet med att skapa modellen har man utnyttjat nationell och internationell forskning samt

...fortsätt läsaLue lisää

SkolSkick-närvaromodellen baserar sig på fakta. I arbetet med att skapa modellen har man utnyttjat nationell och internationell forskning samt den expertis som SkolSkick-projektets projektteam har inom ett brett urval yrkesområden. Projektteamen består av professionella i projektområdet.

Materialet har skapats inom ramen för projektet SkolSkick (2021–2022), som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.

Publiceringsdatum: 07.03.2022

Stäng