SkolSkick-närvaromodellen är ett material som utformats för skolans personal, övriga aktörer samt för vårdnadshavare. Materialet kompletterar den frånvaromodell som används i skolan.
SkolSkick-närvaromodellen har utarbetats utgående från fakta och består av tre avsnitt: förebyggande arbete, tidigt ingripande och intensifierat stöd. Klicka på stugan för att gå till de olika avsnittens material.
Det finns också tryckta material om Närvaromodellen. Läs här om hur du gör för att beställa materialet.
TIDIGT
INGRIPANDE
INTENSIFIERADE
STÖDTJÄNSTER
Avsnittet för förebyggande arbete innehåller information om elevens koppling till skolan, stödjande av regelbunden skolgång samt de initiala tecknen på skolfrånvaro hemma och i skolan.
Avsnittet för tidigt ingripande innehåller information om bakomliggande orsaker till skolfrånvaro, kartläggning av situationer samt de första stegen när man ingriper i frånvaro. Det finns ingen enhetlig metod för att ingripa vid skolfrånvaro. Materialet ska användas på ett sätt som passar det enskilda fallet.
Avsnittet för intensifierat stöd innehåller information om betydelsen av samarbete samt ansvarsfördelning och individuella lösningar för att öka elevens närvaro.
Det hör till skolans uppgifter att i samarbete med andra professionella och vårdnadshavarna stödja elevernas skolgångsfärdigheter.
Det hör till skolans uppgifter att i samarbete med andra professionella och vårdnadshavarna stödja elevernas skolgångsfärdigheter.
Lärarna och andra professionella i skolan kan för sin del förebygga skolfrånvaro genom att satsa på elevernas välbefinnande och känslan av gemenskap.
Den onda cirkeln av utdragen skolfrånvaro börjar vanligen med att eleven allt oftare försenar sig och att hen då och då är helt frånvarande. Det är viktigt att skolan fäster uppmärksamhet vid att en elev försenar sig och allt oftare är frånvarande.
Ofta är det i hemmen där utmaningarna med och orsakerna till skolfrånvaron märks först. Vanligen är man i hemmen medveten om utmaningarna med att gå till skolan och om eventuell frånvaro. När det gäller förebyggande av utdragen skolfrånvaro är det av stor betydelse att samarbetet mellan hem och skola är regelbundet och välfungerande.
Ju mera dominerande och utdragen elevens frånvaro blir, desto besvärligare blir det för eleven att återgå till en regelbunden skolgång. Sålunda bör man ingripa i skolfrånvaron så tidigt som möjligt.
Ett barns eller en ungdoms skolgångsfärdigheter påverkas av många faktorer i anknytning till studiemiljön, de sociala kontakterna, inlärningskapaciteten och
Ett barns eller en ungdoms skolgångsfärdigheter påverkas av många faktorer i anknytning till studiemiljön, de sociala kontakterna, inlärningskapaciteten och hälsan.
Anpassad utifrån Puustjärvi & Luoma (2019) samt Kearney (2016).
Tips: Om du som lärare märker att en familj har svårigheter med att stödja sitt barn i skolgången, kan du tillsammans med familjen kontakta lågtröskelfamiljetjänsterna, vilka finns till för att hjälpa barnfamiljer i olika livssituationer.
Det är för det mesta i hemmet där skolfrånvaron och de bakomliggande orsakerna märks först. Barnet eller ungdomen kan redan under en längre tid
Det är för det mesta i hemmet där skolfrånvaron och de bakomliggande orsakerna märks först. Barnet eller ungdomen kan redan under en längre tid ha känt svårigheter eller olust inför att gå till skolan, innan problemen börjar bli synliga också i skolan.
För att säkerställa att även skolan får veta om initiala tecken på skolfrånvaro måste samarbetet mellan hem och skola vara öppet och ömsesidigt. Läraren gör klokt i att under föräldramöten eller diskussioner med vårdnadshavarna gå igenom initiala tecken på skolfrånvaro. Detta gör tröskeln lägre för vårdnadshavarna att lyfta fram frånvaron för diskussion.
Typiska tecken på skolfrånvaro som märks i hemmet:
Uppmuntra föräldrarna att kontakta skolan om de upplever utmaningar hemma!
När det gäller att stödja en elevs skolgångsfärdigheter och att förebygga skolfrånvaro är det särskilt viktigt att man i skolan regelbundet följer med
När det gäller att stödja en elevs skolgångsfärdigheter och att förebygga skolfrånvaro är det särskilt viktigt att man i skolan regelbundet följer med elevens frånvaro. Men trots att det är centralt att följa upp frånvaron, är det också viktigt att uppmärksamma elevens närvaro i skolan på ett positivt sätt.
Mer av följande:
Undvik följande:
En elev kan vara frånvarande från skolan utan lov eller hen kan vara frånvarande med vårdnadshavarens tillstånd, på grund av sjukdom eller på grund av någon
En elev kan vara frånvarande från skolan utan lov eller hen kan vara frånvarande med vårdnadshavarens tillstånd, på grund av sjukdom eller på grund av någon annan orsak. Alla är frånvarande ibland, men all frånvaro som blir långvarig är problematisk.
Definitionen på problematisk skolfrånvaro varierar. Forskningen har kommit fram till följande gränsvärden:
och/eller
och/eller
Skolfrånvaro kan bero på många olika faktorer. Hos en stor del av eleverna är problemen mångfasetterade, och vad gäller skolfrånvaron kan det vara fråga
Skolfrånvaro kan bero på många olika faktorer. Hos en stor del av eleverna är problemen mångfasetterade, och vad gäller skolfrånvaron kan det vara fråga om en kumulativ effekt av flera bakgrundsfaktorer.
Initiala tecken på skolfrånvaro som kan märkas i skolan är exempelvis följande:
Handla utifrån varningssignalerna. Ta reda på vad situationen beror på och hur du kan underlätta elevens tillvaro.
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.
En trygg klassanda som bygger på samspel har sin grund i ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare och i välfungerande relationer mellan jämnåriga.
En trygg klassanda som bygger på samspel har sin grund i ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare och i välfungerande relationer mellan jämnåriga. Ett förtroendefullt socialt samspel skapar önskat beteende och främjar därigenom även arbetsron och upprätthåller elevernas skolgångsfärdigheter.
Testa följande steg för att bygga upp en förtroendefull elev-lärarrelation och en trygg klassanda:
STEG 1
Skapa från första början klara handlingsmönster och rutiner för din klass och håll fast vid dem. Förutsägbarhet inger trygghet för elever i alla åldrar. Alla elever i din klass bör behandlas likvärdigt och omfattas av samma regler.
STEG 2
Försök etablera ett nära, uppmuntrande förhållande till dina elever. Förklara för dina elever att du finns i klassen för dem. När en elev litar på sin lärare är det också mer sannolikt att hen berättar om sina bekymmer och utmaningar. Ett förtroendefullt förhållande mellan elever och lärare gör det dessutom lättare att dela med sig av sina framgångar och tala om sina känslor.
STEG 3
Satsa i din klass på verksamhetsmodeller med utgångspunkt i eleverna själva. Låt till exempel eleverna delta i beslutsprocesserna och beakta individuella behov och önskemål. I en klassmiljö där samverkan står i centrum upplevs också utmaningar och problem vara gemensamma frågor. Läraren och eleverna strävar då tillsammans efter att hitta lösningar till problemen. Ett problem gäller sålunda aldrig endast en enskild elev.
STEG 4
Upprätthåll en bra elev-lärarrelation och en trygg klassanda under hela läsåret. Erbjud eleverna ditt stöd och ge dem möjlighet att reflektera över sina känslor och tankar. Visa eleverna glädje och tillgivenhet och beakta individuella behov på ett positivt sätt. Motivera eleverna att också visa respekt och uppmuntran för varandra.
En förtroendefull elev-lärarrelation har en långt bärande positiv verkan.
Elever som har ett bra, förtroendefullt förhållande till sin lärare är sannolikt mera motiverade att gå i skolan och de är inte lika ofta frånvarande.
Att främja elevernas välbefinnande hör till de uppgifter som lärarna och också skolans övriga professionella har. Läraren bär ansvaret för att följa med hur
Att främja elevernas välbefinnande hör till de uppgifter som lärarna och också skolans övriga professionella har. Läraren bär ansvaret för att följa med hur den egna gruppen mår och för att i ett tidigt skede se utmaningar som uppstår.
Genom att träna färdigheter som får en att må bra kan man förebygga obehag och skolfrånvaro. Gör arbetet för allas välmående till en del av din undervisning varje dag!
Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att känna en koppling till sin skola.
Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att känna en koppling till sin skola.
Kopplingen till skolan kan delas in i
(1) emotionell koppling, d.v.s. känslomässiga erfarenheter som anknyter till skolan,
(2) funktionell koppling, d.v.s. aktiv delaktighet i skolan, samt
(3) kognitiv koppling, d.v.s. insatser för skolgång och inlärning.
Undersök om de centrala förutsättningarna för att eleverna ska kunna känna koppling till sin skola föreligger i din skola:
Emotionell koppling
Funktionell koppling
Kognitiv koppling
I en trygg uppväxt- och inlärningsmiljö stödjer man elevernas inlärning och välbefinnande i förebyggande syfte och på ett mångprofessionellt plan.
I en trygg uppväxt- och inlärningsmiljö stödjer man elevernas inlärning och välbefinnande i förebyggande syfte och på ett mångprofessionellt plan. Elevernas trygghetskänsla ökar när de vet att det finns trygga vuxna till hands i skolan. I detta sammanhang har varje vuxen i skolan en betydelsefull roll.
Tips för hur de trygga vuxna kan göras synliga:
Fråga eleverna med jämna mellanrum hur de mår.
De vuxna i skolan stannar upp och lyssnar till det som eleverna har att säga om sina egna angelägenheter.
Man berättar för eleverna att det är tillåtet att tala om alla angelägenheter och alla känslor.
Skolhälsovårdaren, kuratorn och psykologen kan till exempel ett par gånger per läsår besöka varje klass och presentera sig själva och vad de arbetar för. Det är viktigt att eleverna vet vilka slags ärenden de professionella i skolan kan hjälpa med.
De som arbetar inom elevvården kan regelbundet mingla med eleverna. Detta kan ske exempelvis under rasterna.
Projektgrupp för förebyggande arbete. SkolSkick-projektet (2021–2022).
Projektgrupp för förebyggande arbete. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/
Hendron, M. & Kearney, C. A. (2016). School Climate and Student Absenteeism and Internalizing and Externalizing Behavioral Problems. Children & Schools, 38(2), 109–116. https://doi.org/10.1093/cs/cdw009
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review 28, 451–471. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2007.07.012
Kearney, C. A. & Bensaheb, A. (2006). School Absenteeism and School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. Journal of School Health 76(1). https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2006.00060.x
Kearney. C. A. (2016). Managing School Absenteeism at Multiple Tiers: An Evidence-Based and Practical Guide for Professionals. Oxford University Press.
Lahtinen, A. & Rantanen, J. (2019). Tunnetaidot opetustyössä. Opas haastaviin tilanteisiin. PS-kustannus.
Latvala, J.-M. (2012). Kodin ja koulun yhteistyön tehostaminen. NMI Bulletin 22(1), 29–41. https://bulletin.nmi.fi/2012/01/17/kodin-ja-koulun-yhteistyon-tehostaminen/
Marlowe, M. J. & Hayden, T. (2012). Teaching Children Who Are Hard to Reach : Relationship-Driven Classroom Practice. SAGE Publications.
Määttä, M. , Pelkonen, J., Lehtisare, S. & Määttä, M. (2020). Kouluakäymättömyys Suomessa. Vaativan erityisen tuen VIP-verkoston tilannekartoitus. Opetushallitus. https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/kouluakaymattomyys-suomessa
Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Föreskrifter och anvisningar 2014:96. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/grunderna-laroplanen-den-grundlaggande-utbildningen
Utbildningsstyrelsen. (2021). Social säkerhet.
https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/social-sakerhet
Opetus- ja kulttuuriministeriö. (2012). Perusopetuksen laatukriteerit. Perusopetuksen, perusopetuksen aamu- ja iltapäivätoiminnan sekä koulun kerhotoiminnan laatukriteerit. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2012:29. Opetus- ja kulttuuriministeriö, koulutuspolitiikan osasto. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-170-1
Puustjärvi, A. & Luoma, I. (2019). ”Mutta onko tämä lapsi koulukuntoinen?” Koulunkäyntikyvyn arviointi ja tukeminen. Lääkärilehti 3/2019, 114–120.
Rimm-Kaufman, S. & Sandilos, L. (2018). Improving Students’ Relationships with Teachers to Provide Essential Supports for Learning. Positive relationships can also help a student develop socially. American Psychology Association. https://www.apa.org/education-career/k12/relationships
Sergejeff, J., Pilbacka-Rönkä., T. & Mantila, H. (2019). Koulua käymättömät oppilaat. Pieni opas koulunkäynnin tueksi. Tuuve- ja Monni Online -hankkeet. https://www.valteri.fi/koulua-kaymattomat-oppilaat-opas/
Social- och hälsovårdsministeriet. (2021). Tjänster och förmåner för familjer. https://stm.fi/sv/tjanster-for-familjer
Uusitalo-Malmivaara, L. & Vuorinen, K. (2017). Huomaa hyvä! Näin ohjaat lasta löytämään luonteenvahvuutensa. (2. painos). PS-kustannus.
Wang, M.-T. & Degol, J. (2014). Staying Engaged: Knowledge and Research Needs in Student Engagement. Child Development Perspectives 8(3), 137–143. https://doi.org/10.1111/cdep.12073
Årsklockan för välmående är ett verktyg som utformats för att hjälpa lärarna att uppmärksamma elevernas psykiska, fysiska och sociala välmående under hela läsåret.
Årsklockan är indelad i tio olika teman. Varje tema innehåller övningar för olika årskurser. Målet med de övningar som sammanställts i årsklockan är att främja elevernas välmående och stärka deras koppling till skolan.
![]() Morgonsamlingar
Morgonsamlingar för |
![]() Anvisningar för
|
![]() SkolSkick Publikation som bygger |
![]() Mall för årsklocka Mall för årsklocka för välmående, |
TEMA
Elever med skolfrånvaroproblematik bildar inte någon enhetlig grupp. Utåt märks exempelvis depression, ångest eller beteendestörningar.
Elever med skolfrånvaroproblematik bildar inte någon enhetlig grupp. Utåt märks exempelvis depression, ångest eller beteendestörningar.
Ingripandet i skolfrånvaron inleds med att man samlar ihop utspridd information: Vad fungerar? Vad hjälper? Vad håller problemet vid liv? Vilken är den största utmaningen?
De första stegen när man ingriper i skolfrånvaro:
Eleven ska ges möjlighet att med egna ord berätta om sin frånvarosituation. Avsikten är att reda ut hur eleven ser på saken, utan att
Eleven ska ges möjlighet att med egna ord berätta om sin frånvarosituation. Avsikten är att reda ut hur eleven ser på saken, utan att klandra eller skuldbelägga hen för situationen. Det kan vara svårt för eleven att rakt på sak ange skälen till frånvaron. Att värna om en trygg atmosfär och närma sig ämnet på ett nyfiket och öppet sätt, kan leda in på rätt spår.
Frågor till stöd för samtalet:
När frånvaron ökar är det särskilt viktigt att upprätthålla en god elev-lärarrelation. Fäst i det här skedet särskild uppmärksamhet vid elevens koppling till skolan och värna om närvaro.
Kontakta elevens vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt med avseende på elevens skolfrånvaro. Det är skäl att föra en övergripande diskussion
Kontakta elevens vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt med avseende på elevens skolfrånvaro. Det är skäl att föra en övergripande diskussion med vårdnadshavaren om elevens situation och fundera över om det finns saker i skolan eller hemma som kunde skötas annorlunda. Att möta föräldrarna och lyssna på dem är grunden till samarbete och förtroende.
Tips för diskussionen:
TIPSA FÖRÄLDRARNA OM FÖLJANDE
Konsultering är diskussion med syftet att klargöra en viss fråga eller bilda sig en uppfattning om saken. Alla personer som deltar i konsultationen
Konsultering är diskussion med syftet att klargöra en viss fråga eller bilda sig en uppfattning om saken. Alla personer som deltar i konsultationen bär med sig sin egen kunskap, sin information och sina synpunkter på saken.
Du kan konsultera eller be om råd av bland annat följande instanser:
Efter kartläggningen gör man upp en skriftlig plan tillsammans med de personer som berörs av barnets problematik.
Efter kartläggningen gör man upp en skriftlig plan tillsammans med de personer som berörs av barnets problematik. För att kunna göra en handlingsplan måste man ha rett ut de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaron och man måste ha en helhetsbild av barnets situation. De stödåtgärder som tas med i handlingsplanen bör riktas mot de bakomliggande orsakerna till frånvaron. För sammanhanget relevanta personer underrättas om de stödåtgärder och arrangemang man kommit överens om.
Beakta följande saker i handlingsplanen:
Om skolans stödåtgärder och uppföljningsmötena inte hjälper och skolfrånvaron trots alla ansträngningar ökar, ska man antingen med låg
Om skolans stödåtgärder och uppföljningsmötena inte hjälper och skolfrånvaron trots alla ansträngningar ökar, ska man antingen med låg tröskel kontakta socialvården för bedömning av stödbehovet eller i förekommande fall göra en barnskyddsanmälan.
Innan du kontaktar socialvården eller gör en barnskyddsanmälan:
Att kontakta socialvården eller göra en barnskyddsanmälan:
Anmälan ska göras utan dröjsmål. Hur brådskande ärendet är bedöms sedan av socialvården. Du kan redan i förväg konsultera familjetjänsterna eller barnskyddet, utan att avslöja barnets identitet.
Gör en anmälan, trots att du tänker att någon annan antagligen redan gjort en anmälan. Du ska göra en anmälan även om du vet att barnet redan är klient hos barnskyddet eller klient enligt socialskyddslagen. En ny anmälan eller flera anmälningar bidrar till att bättre kunna se helhetsbilden. Hellre en anmälan mer än en mindre.
Du är skyldig att göra en barnskyddsanmälan om du i ditt arbete får höra om ett barn vars rätt till vård och omsorg inte tillgodoses, vars levnadsförhållanden är en fara för dess utveckling eller vars eget beteende är en risk. Alla dessa omständigheter kräver utredning av behovet av eventuellt barnskydd. En barnskyddsanmälan ska också göras om en elev ständigt försummar sin skolgång.
Efter att man på socialvården mottagit anmälan kontaktar man vårdnadshavaren för att gemensamt bedöma behovet av stödtjänster. Om barnet redan är klient hos socialvården behandlas innehållet i anmälan med familjen.
När det gäller skolfrånvaro har man identifierat fyra olika typer av frånvaro:
När det gäller skolfrånvaro har man identifierat fyra olika typer av frånvaro:
SKOLVÄGRAREN
DEN HEMMAHÅLLNA
SKOLKAREN
DEN EXKLUDERADE
Skolfrånvaro kan även granskas med avseende på vad det är som gör att problemet med att ett barn
Skolfrånvaro kan även granskas med avseende på vad det är som gör att problemet med att ett barn inte går i skola kvarstår. Situationen hålls vid liv antingen genom negativ eller genom positiv förstärkning. Det är av central betydelse att de bakomliggande faktorerna reds ut, så att man kan ingripa i skolfrånvaron på rätt sätt. Ofta är en bakgrundsfaktor mer framträdande än de andra.
1. En önskan att undvika negativa känslotillstånd relaterade till skolan (ex. skolgården, bussresan, lektionerna) eller en mer generell ångestkänsla.
2. En önskan att undvika obehagliga sociala situationer eller bedömningssituationer relaterade till skolan (ex. att svara på lektionen, att bli mobbad, att bli lämnad utanför).
Genom att undvika situationer som barnet eller den unga tycker är obehagliga kan hen känna känslomässig lättnad. Denna känsla av lättnad ökar sannolikheten för att barnet ska upprepa beteendet. Det är då fråga om negativ förstärkning.
3. Ett behov av uppmärksamhet från de närmaste, ofta de egna föräldrarna (ex. separationsångest, en önskan om att få vara tillsammans med föräldern eller att sköta om föräldern).
4. Ett behov av att söka mycket belönande situationer utanför skolmiljön (ex. att spela, att sova, att fördriva tiden med kamraterna, kriminella handlingar).
Den belöning barnet eller den unga får genom att inte gå i skola förstärker beteendet och ökar sannolikheten för att beteendet ska upprepas. Det är då fråga om positiv förstärkning.
Genom ett lösningsorienterat sätt att närma sig frågan vill man inte bjuda sina egna färdiga lösningar, utan man vill genom diskussion hitta sådana
Genom ett lösningsorienterat sätt att närma sig frågan vill man inte bjuda sina egna färdiga lösningar, utan man vill genom diskussion hitta sådana målsättningar som eleven kan förbinda sig till. Det är viktigt att identifiera och stärka elevens resurser och styrkor samt upprätthålla en känsla av hopp och rikta blickarna mot framtiden. Alltid är det inte möjligt att helt lösa alla problem, men man kan hitta på något som gör det lättare att stå ut med problemen.
Meningen är att stärka det som redan fungerar och göra små justeringar i det som inte fungerar. Vanligen kan man inte fixa allt med en gång, så det är bra att gå framåt med små steg i taget. Kom också ihåg att de omständigheter som lett till att problemet uppkommit sällan kan lösa det.
Plock ur skolan: När man ingriper i skolfrånvaro håller man tyngdpunkten på framtiden och hänger inte upp sig på det förgångna eller på sådant som gått på tok. “Hur skulle du gärna se din framtid? Hur skulle du i fortsättningen vilja lösa besvärliga situationer om sådana dyker upp?”
Även om det är frånvaron man ingriper i är det bra att hålla närvaron och varje liten framgång i centrum. Att hela tiden koncentrera sig på
Även om det är frånvaron man ingriper i är det bra att hålla närvaron och varje liten framgång i centrum. Att hela tiden koncentrera sig på frånvaron kan leda till att man hamnar i en ond cirkel och får eleven att bli modfälld, eftersom hen ständigt känner att hen inte lever upp till förväntningarna. Visa glädje när eleven är närvarande och bygg genom små gester upp en kontakt till eleven.
Det att eleven är på plats i skolan är ofta redan en stor vinst, och då kan det vara skäl att ge lite mer marginal under skoldagen.
Välfungerande praxis i en skola:
Vi bland personalen har kommit överens om att inte tillrättavisa elever som ofta är försenade eller som är kroniskt frånvarande från skolan, när de väl kommer till skolan. I stället tar vi emot dem med öppna armar och visar att vi tycker det är fint att de kommit till skolan.
ISAP är en förkortning av Inventory of School Attendance Problems. ISAP är ett kartläggningsformulär med vilket man försöker utreda de
ISAP är en förkortning av Inventory of School Attendance Problems. ISAP är ett kartläggningsformulär med vilket man försöker utreda de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaro. Kartläggningen kan göras redan när man börjar oroa sig över ökad skolfrånvaro.
Kartläggningen omfattar allmänna frågor samt 48 påståenden. För varje påstående anger eleven först hur väl påståendet stämmer in på hen och därefter i hur hög grad ifrågavarande sak inverkar på skolfrånvaron. I kartläggningen grupperas de orsaker som påverkar skolfrånvaron i tretton klasser. Resultaten från kartläggningen diskuteras med barnet eller den unga och vårdnadshavarna samt vid behov med en mångprofessionell expertgrupp.
ISAP-kartläggningen indelar de bakomliggande orsakerna till frånvaro i 13 kategorier:
Undersökningen öppnar av sig själv
till sin sida och dess
kan fyllas i elektroniskt.
Länk till
ISAP-frågan – förälder
Undersökningen öppnar av sig själv
till sin sida och dess
kan fyllas i elektroniskt.
SRAS-R är en förkortning av School Refusal Assessment Scale – Revised. SRAS-R ger information om det bakomliggande agerande
SRAS-R är en förkortning av School Refusal Assessment Scale – Revised. SRAS-R ger information om det bakomliggande agerande som förklarar skolfrånvaron, det vill säga bakgrundsfaktorn.
SRAS-R-frågeformuläret omfattar 24 frågor, vilka ska besvaras på skalan 0–6 (aldrig–alltid). Poängresultaten från frågorna summeras till totalpoäng med avseende på varje enskild bakgrundsfaktor. Den bakgrundsfaktor som får högst poängantal och medeltal förklarar bäst vad skolfrånvaron beror på enligt den som besvarat frågeformuläret.
Frågeformuläret om skolfrånvaro delar in bakgrundsfaktorerna i fyra grupper:
Länk till
barn SRAS-R-undersökning
Den utskrivbara frågan öppnas
till sin egen sida.
Länk till
föräldrarnas SRAS-R-undersökning
Den utskrivbara frågan öppnas
till sin egen sida.
Nedan beskrivna lågtröskelscreening är avsedd att användas i situationer då man är orolig för en elevs skolgång och skolgångsförmågan.
Nedan beskrivna lågtröskelscreening är avsedd att användas i situationer då man är orolig för en elevs skolgång och skolgångsförmågan. Screeningen hjälper en att bilda sig en uppfattning om elevens situation och visar vilka aspekter som är mest oroväckande. Med screeningen får man riktgivande vetskap om huruvida skolgångsförmågor är hotade och på vilket område färdigheterna bör stärkas. Använd screeningen som stöd när du utreder hur man borde gå till väga i elevens fall.
https://koulu.toimintakykyarvio.fi/
Det finns sex delområden i screeningen av skolgångsförmågan:
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.
Gentle-Genitty, C., Taylor, J. & Renguette, C. (2020). A Change in the Frame: From Absenteeism to Attendance. Frontiers in Education 4:161, 1–6. https://doi.org/10.3389/feduc.2019.00161
Gentle-Genitty, C., Taylor, J. & Renguette, C. (2020). A Change in the Frame: From Absenteeism to Attendance. Frontiers in Education 4:161, 1–6. https://doi.org/10.3389/feduc.2019.00161
Heyne, D., Gren-Landell, M., Melvin, G. & Gentle-Genitty, C. (2019). Differentiation between school attendance problems: Why and how? Cognitive and Behavioral Practice, 26(1), 8–34. https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.03.006
Kearney, C. A. (2007). Forms and functions of school refusal behavior in youth: an empirical analysis of absenteeism severity. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(1), 53–61. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2006.01634.x
Inventering av problematisk skolfrånvaro (ISAP). (2021). https://koulupoissaolo.fi/sv/matinstrument-for-att-kartlagga-skolfranvaro/
Skolfrånvaroformulär – SRAS elev. (2021).
Mieli rf. (2021). Föra barnen på tal loggböckerna. https://mieli.fi/sv/material-och-utbildningar/material/fora-barnen-pa-tal-loggbockerna/
Määttä, M. , Pelkonen, J., Lehtisare, S. & Määttä, M. (2020). Kouluakäymättömyys Suomessa. Vaativan erityisen tuen VIP-verkoston tilannekartoitus. Opetushallitus. https://www.oph.fi/fi/tilastot-ja-julkaisut/julkaisut/kouluakaymattomyys-suomessa
Utbildningsstyrelsen. (2021). Stöd för lärande och skolgång och elevvård. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/stod-larande-och-skolgang-och-elevvard
Valteri center för lärande och kompetens. (2021). Screening av skolgångsförmågan. https://koulu.toimintakykyarvio.fi
Sergejeff, J. & Palmu, I. (2021). Sitouttava kouluyhteisötyö kouluun kiinnittymisen ja poissaolojen ehkäisyn tukena. [Seminaariesitys]. Sitouttava kouluyhteisötyö SKY 2021 – 2023 (okm.fi)
Thastum, M., Arendt, K. & Kjerholt, C. (2021). Back2School – Interventio-opas lasten koulupoissaoloihin. CEBU – Psykologisk Institut, Aarhus Universitet.
Institutet för hälsa och välfärd. (2021). Barnskyddsanmälan. https://thl.fi/sv/web/handbok-for-barnskyddet/arbetsprocesser/barnskyddsanmalan
Projektgrupp för tidigt ingripande och intensifierad stöd. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/
Det är skolans uppgift att hålla kontakt med eleven och vårdnadshavarna. Att hålla direkt kontakt med den frånvarande eleven är viktigt.
Det är skolans uppgift att hålla kontakt med eleven och vårdnadshavarna. Att hålla direkt kontakt med den frånvarande eleven är viktigt.
En elev som har varit frånvarande från skolan kan undra över om någon i skolan saknar hen eller om man kommer ihåg hen. När en lärare eller någon annan bland skolans personal regelbundet tar kontakt med eleven upprätthålls elev-lärarrelationen och eleven har lättare att förbinda sig till sin skolgång. Även om eleven inte skulle svara på meddelandena från skolan är de en central påminnelse om att man saknar eleven i skolan och att man anser elevens skolgång vara viktig. Meddelandena behöver inte vara långa. En enkel fråga om hur eleven har det eller några ord om vad som hänt i skolan räcker.
Återgången till skolan underlättas för eleven om hen har haft regelbunden kontakt till skolan och till en namngiven vuxen eller en stödperson i skolan. Denna person kan möta eleven när denna återvänder till skolan och följa med hur skoldagen förlöper för eleven. Det är av stor vikt att eleven vet vem hen kan vända sig till om hen upplever problem.
“Jag har en känsla av att ingen saknar mig i skolan.” – högstadieelev
När det gäller en elev som ofta är frånvarande från skolan är det av yttersta vikt att hålla tät kontakt med elevens hem. Det är skäl att inta en öppen attityd
När det gäller en elev som ofta är frånvarande från skolan är det av yttersta vikt att hålla tät kontakt med elevens hem. Det är skäl att inta en öppen attityd till samarbetet. Man letar inte efter skyldiga, utan man försöker hitta lösningar som leder framåt. Detta är en bra grund för ett stärkt förtroende mellan skolan och hemmet. Tillsammans skapar man klara gemensamma förväntningar och en handlingsplan.
Med hjälp av diskussioner och utbyte av idéer kommer man överens om vad man kan göra annorlunda i skolan och hemmet för att stödja och underlätta elevens skolgång. Prata med familjen om vilket slag av stöd den kunde tänkas behöva utöver det stöd som skolan erbjuder. Sådant stöd kan omfatta exempelvis psykiatertjänster, familjetjänster eller barnskydd.
Uppmuntra föräldrarna och eleven. Vi klarar detta tillsammans!
Kom vid behov även ihåg att i enlighet med vad som föreskrivs i socialvårdslagen kontakta socialvården för bedömning av stödbehovet eller göra en barnskyddsanmälan tillsammans med vårdnadshavaren.
För att nätverkssamarbetet ska kunna fungera väl är en aktiv och regelbunden kontakt mellan olika aktörer samt en tydlig roll- och ansvarsfördelning av
För att nätverkssamarbetet ska kunna fungera väl är en aktiv och regelbunden kontakt mellan olika aktörer samt en tydlig roll- och ansvarsfördelning av yttersta vikt. Svåra fall av skolfrånvaro förutsätter att nätverket möts med jämna mellanrum och att man vidtar konkreta åtgärder för vilka man utser ansvariga personer.
Nätverksmötena är till för att gemensamt komma överens om olika frågor. Ingen bör bära med sig färdiga lösningar till nätverksmötena, utan lösningarna bör tas fram tillsammans, genom att diskutera öppet och utnyttja vars och ens sakkännedom.
Samarbetet bör alltid ha eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Eleven kan lättare motiveras att hålla fast vid överenskommelser om man lyssnat på hen och om hen fått vara med och påverka. Det är skäl att förbereda sig inför nätverksmötena tillsammans med barnet och familjen. Man kan på förhand fundera över vad som är viktigt och skriva upp det. På det sättet försäkrar man sig om att ifrågavarande ärenden verkligen blir behandlade under mötet.
Samarbetet med i synnerhet psykiatrin och barnskyddet får en central betydelse när det gäller komplicerade fall av skolfrånvaro.
Senast nu är det viktigt att bestämma vem som ska fungera som ansvarsperson när det gäller barnets ärenden och göra upp en handlingsplan.
Senast nu är det viktigt att bestämma vem som ska fungera som ansvarsperson när det gäller barnets ärenden och göra upp en handlingsplan. Ansvarspersonen ansvarar för barnets ärenden och koordinerar arbetet mellan vårdnadshavarna och det övriga nätverket. Ansvarspersonen behåller hela tiden en helhetsbild av allt som berör barnet och fungerar som länk mellan olika instanser. Detta gör kontakten till vårdnadshavarna och de övriga medlemmarna i nätverket smidigare.
Ansvarspersonen följer med hur handlingsplanen genomförs och hur väl delmålen nås. När flera aktörer är inblandade i barnets ärenden bör alla veta vem som bär ansvaret för vilket ärende.
Planen bör innehålla tydliga anteckningar om
Det finns inga ”one size fits all”-lösningar när det gäller frånvaroproblematik. Man måste leta efter olika flexibla, individuellt anpassade lösningar och överenskommelser.
Det finns inga ”one size fits all”-lösningar när det gäller frånvaroproblematik. Man måste leta efter olika flexibla, individuellt anpassade lösningar och överenskommelser. Allt går inte att genomföra, men det viktiga är att man hör elevens röst och att hen får en möjlighet att påverka.
Plock ur skolan:
Med ångestfyllda eller oroliga elever kan man avtala om specialarrangemang. Om en situation blir besvärlig för en elev kan eleven exempelvis få dra sig undan till ett separat rum, lyssna på musik eller gå ut på skolgården för att lugna ner sig. Vilket utrymme som lämpar sig bäst och är tryggt beror på vad det är som hjälper eleven i ifrågavarande situation. Alla lärare ska vara medvetna om vilka arrangemang som används, så att eleven kan lita på att hen får handla enligt vad man kommit överens om.
Välj dina strider. Till en början är det viktigast att få barnet att komma till skolan. När barnet börjar klara av att vara i skolan börjar man fundera över vilka andra frågor man kan ta tag i.
När man planerar återgången till skolan är det bra att fundera över bland annat följande frågor:
Små steg i taget räcker!
Särskilda prioriteringar för undervisningen
Ibland behöver en elev framskrida med sin skolgång enligt ett eget studieprogram och utan att vara bunden till en viss årskurs.
Ibland behöver en elev framskrida med sin skolgång enligt ett eget studieprogram och utan att vara bunden till en viss årskurs. Årskursintegrerad undervisning är ett alternativ på alla tre stödnivåer.
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först,
Skolfrånvaro vanligen följer ett bestämt kontinuum. Det är för det mesta i hemmet där de bakomliggande orsakerna för skolfrånvaron märks först, innan problemen börjar bli synliga också i skolan. Skolfrånvaro ska omedelbart åtgärdas och situationen ska stoppas. Ju längre situationen fortskrider, desto svårare blir det att återgå till vanlig skolgång.
FINLEX. Förordning om grundläggande utbildning 1998/852. 11 § Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980852#L2P11
FINLEX. Förordning om grundläggande utbildning 1998/852. 11 § Framsteg i studierna och uppflyttning från årskursen. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980852#L2P11
FINLEX. Lag om grundläggande utbildning 628/1998. 18 § Särskilda undervisningsarrangemang.
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628#L4P18
Friberg, Peter, Karlberg, M., Ia Sundberg, L. & Palmér, R. (2020). Kohti koulua: Hemmasittare-malli kouluakäymättömien tukena. Valterin julkaisusarja 3. Oppimis- ja ohjauskeskus Valteri.
Kearney, C. A. ( 2007). Forms and functions of school refusal behavior in youth: an empirical analysis of absenteeism severity. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(1), 53–61. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2006.01634.x
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review 28, 451–471. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2007.07.012
Kearney, C. A. & Bensaheb, A. (2006). School Absenteeism and School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. Journal of School Health 76(1). https://doi.org/10.1111/j.1746-1561.2006.00060.x
Kearney. C. A. (2016). Managing School Absenteeism at Multiple Tiers: An Evidence-Based and Practical Guide for Professionals. Oxford University Press.
Utbildningsstyrelsen. (2021). Opiskelun erityiset painoalueet eriyttämisen menetelmänä. Särskilt prioriterade områden som förfaringssätt vid differentiering. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/sarskilt-prioriterade-omraden-som-forfaringssatt-vid-differentiering
Utbildningsstyrelsen. (2021). Stöd för lärande och skolgång och elevvård.
https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/stod-larande-och-skolgang-och-elevvard
Sergejeff, J., Pilbacka-Rönkä., T. & Mantila, H. (2019). Koulua käymättömät oppilaat. Pieni opas koulunkäynnin tueksi. Tuuve- ja Monni Online -hankkeet. https://www.valteri.fi/koulua-kaymattomat-oppilaat-opas/
Thastum, M., Arendt, K. & Kjerholt, C. (2021). Back2School – Interventio-opas lasten koulupoissaoloihin. CEBU – Psykologisk Institut, Aarhus Universitet.
Projektgrupp för tidigt ingripande och intensifierad stöd. SkolSkick-projektet (2021–2022).
https://koulukunnossa.fi/se/
Följande informationsrutor tar upp de viktigaste faktorerna för att få till ett bra nätverksmöte.
Samarbetet bör alltid sätta eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Barnet/den unga kan lättare motiveras
Samarbetet bör alltid sätta eleven i centrum och man bör försäkra sig om att hens röst hörs. Barnet/den unga kan lättare motiveras att hålla fast vid överenskommelser om man lyssnat på hen och om hen fått vara med och påverka.
Om ett barn deltar i mötet:
Om barnet upplever det svårt att vara med på mötet, kan du i förväg diskutera med vårdnadshavaren och barnet om hur barnet kan komma till tals på något annat sätt (inspelning, teckning, brev, något annat?).
Nätverkskartan hjälper dig att avgöra vilka personer som är mest relevanta med tanke på den situation som ska behandlas.
Nätverkskartan hjälper dig att avgöra vilka personer som är mest relevanta med tanke på den situation som ska behandlas.
Möteskallelsen bör innehålla en allmänt hållen beskrivning av anledningen till bekymmer, så att de inbjudna förstår varför deras yrkeskompetens behövs. Det är bra att i möteskallelsen beskriva de åtgärder man redan vidtagit för att komma till rätta med situationen. Noggranna förberedelser sparar tid för alla parter och strukturerar situationen.
Det är mest naturligt att den som sammankallat mötet också inleder det. Efter presentationsrundan kan deltagarna komma överens
Det är mest naturligt att den som sammankallat mötet också inleder det. Efter presentationsrundan kan deltagarna komma överens om vem som i fortsättningen är ordförande och vem som för protokoll.
En öppen diskussionsatmosfär bör eftersträvas. Inga anklagelser, utan man lyssnar på varandra.
Led om nödvändigt diskussionen tillbaka till huvudtemat och till att hitta lösningar. De omständigheter som lett till att problemet uppkommit kan sällan lösa det.
I början av mötet är det bra att avsätta tid för att skapa gemensam förståelse.
Reflektera tillsammans över följande frågor:
Ibland uppstår frågor som ingen bär ansvaret för, eller som tvärtom är på allas ansvar, vilket får till följd att ingen egentligen sköter dem. Finns det sådana frågor?
Om det känns som att ni inte kommer någon vart kan ni ta hjälp av brainstorming för att lösa problemet.
Steg 1: Vad är problemet? Hur skulle du vilja att saker och ting var? Vad skulle bli annorlunda om man gav dig en trollstav?
Steg 2: Hur kan problemet lösas? Alla idéer antecknas, exempelvis på ett blädderblock. I detta skede behöver ni inte fundera över om de är bra eller dåliga. Var och en får kasta fram sina vildaste idéer!
Steg 3: Diskutera goda och sämre aspekter beträffande de olika förslagen.
Steg 4: Välj ett av förslagen.
Steg 5: Gör upp en plan för hur förslaget ska genomföras. Reflektera över konkreta detaljer. När ska de realiseras och vem bär ansvaret?
Det blir lättare att strukturera åtgärderna om du gör upp en handlingsplan. Avsikten är att åskådliggöra vem som ska göra vad, och när.
I handlingsplanen antecknas
I slutet av mötet
Gå igenom de i mötet överenskomna ärendena och se till att alla nödvändiga åtgärder har antecknats i handlingsplanen.
Fundera tillsammans över vem som behöver underrättas om de ärenden som ni kommit överens om under mötet och vem som ska ge dessa personer denna information.
Skriv ned vilka personer utanför nätverket som får konsulteras.
Gör upp en plan över vad som händer om saker och ting inte går enligt planerna. Vem tar tag i saken? Hur fungerar kontakten mellan nätverkets medlemmar?
Fundera över om uppföljningen är tillräckligt tät. Skulle det vara bättre med flera korta möten i stället för ett långt?
Avtala om tid, plats och sammankallare för följande möte.
Sprid information om de åtgärder som ni kommit överens om.
Sprid information om de åtgärder som ni kommit överens om.
Genomförande av planen.
Om saker och ting inte framskrider enligt planerna, kontakta nätverket (plan B).
För att samarbetet ska fungera måste nätverksmedlemmarna regelbundet hålla kontakt också mellan mötena.
HAR NI HAMNAT I EN ÅTERVÄNDSGRÄND?
Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?
Tips: Lär i mån av möjlighet känna nätverkets övriga aktörer. När man känner varandra blir diskussionerna ofta djupare och man vågar uttrycka även vildare idéer.
Tveka inte att frimodigt ta upp nätverkets inbördes verksamhet för diskussion!
Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?
Ibland kan nätverkssamarbetet kännas trögt, och saker och ting går inte framåt, trots att man anstränger sig. Vad hjälper?
Tips: Lär i mån av möjlighet känna nätverkets övriga aktörer. När man känner varandra blir diskussionerna ofta djupare och man vågar uttrycka även vildare idéer.
Tveka inte att frimodigt ta upp nätverkets inbördes verksamhet för diskussion!
I följande informationsrutor hittar du olika aktörer i nätverket. Utnyttja nätverkskartan för att överväga vilka proffs som behövs för att engagera studenten.
Skolan ansvarar för att tillhandahålla grundläggande undervisning.
Skolan ansvarar för att tillhandahålla grundläggande undervisning.
Rektorn
Ansvarar för hela skolans verksamhet. Fattar beslut bland annat om klasser och grupper och förkortad skoldag samt beviljar befrielse från studier i något visst ämne.
Specialläraren (deltidsanställd speciallärare) har till uppgift att stödja eleven i utmaningar som rör inlärning och uppväxt.
(Special)klasslärare
Elevens egen lärare. Undervisar eleven i nästan alla ämnen, fostrar och sköter elevens angelägenheter.
Klassföreståndaren
Lärare som ansvarar för elevens angelägenheter i högstadiet. Klassföreståndaren följer med sina elevers situation, bland annat frånvaro, på allmän nivå.
Skolgångshandledaren/-biträdet stöder och handleder elevens inlärning och uppväxt, vid sidan av läraren.
Elevhandledaren/studiehandledaren hjälper den unga att reflektera över sina starka sidor och intressen, stöder hens möjligheter att bekanta sig med arbetslivet och kartlägger tillsammans med eleven möjligheterna till fortsatta studier.
Skolcoachen (pedagogisk handledare, socialhandledare) kan lyssna på eleverna, prata med dem och gå vid deras sida. Hen ger förebyggande hjälp och stöd när det gäller emotionella färdigheter och färdigheter för att klara av vardagen. Arbetsbeskrivningen varierar mellan olika skolor. Arbetet omfattar ofta främjande av gemenskap i skolan och samarbete med familjerna och övriga aktörer, däribland barnskyddet.
Elevvården stöder enskilda elever och hela skolgemenskapens arbete. Elevvårdens målsättning är en välmående skola
Elevvården stöder enskilda elever och hela skolgemenskapens arbete. Elevvårdens målsättning är en välmående skola som upplevs som en trygg och trivsam plats där eleverna får den handledning och det stöd de behöver, också när det uppstår problem.
Kuratorn
Kuratorns uppgift är att främja elevernas välmående och stödja inlärningen och skolgången i samarbete med skolans övriga personal. Arbetet kan vara inriktat på enskilda elever eller grupper. Kuratorn fungerar inom elevvården som sakkunnig inom det sociala arbetet. Kuratorn hjälper till om barnet/den unga har problem som rör skolgången eller kompisrelationerna, eller om förändringar i hens liv påverkar skolgången.
Psykologen
Psykologen hjälper eleven vid svårigheter som rör inlärning, uppmärksamhet och känsloliv samt vid kriser. Psykologen finns där för rådgivning och konsultation och utför vid behov psykologiska undersökningar till stöd för inlärningen.
Skolläkaren
Läkaren är medicinskt sakkunnig i skolhälsovården och elevvården. Läkaren arbetar i par med hälsovårdaren.
Skolhälsovårdaren
Skolhälsovårdaren sköter om elevernas hälsovård och hälsorådgivning och vägleder till lagstadgade och nödvändiga specialundersökningar.
Den psykiatriska sjukskötaren i skolan
Den psykiatriska sjukskötaren kan i skolan bland annat ha till uppgift att rehabilitera elever och upprätthålla hälsotillståndet och funktionsförmågan. Sjukskötaren samarbetar med barn- och ungdomspsykiatriska polikliniken och andra organ som arbetar med barn- och ungdomsärenden. Sjukskötarens uppgifter omfattar därtill sakkunnighjälp och konsultation för skolor och förskolor. Sjukskötaren kan också verka i anslutning till en terapeutisk-pedagogisk klass.
Barn- och ungdomspsykiatrin gör vid behov en ingående diagnostisk utvärdering om eventuell psykiatrisk störning samt upprättar en tillhörande vårdplan.
Barn- och ungdomspsykiatrin gör vid behov en ingående diagnostisk utvärdering om eventuell psykiatrisk störning samt upprättar en tillhörande vårdplan.
Inom HUS-området är de barnpsykiatriska tjänsterna avsedda för barn i åldrarna 6–12, och de ungdomspsykiatriska tjänsterna för unga i åldrarna 13–17. Inom barn- och ungdomspsykiatrin erbjuds fokuserad individ-, grupp- och familjevård av många slag. Terapitjänster tillhandahålls också i form av köptjänster.
Psykologen inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar bland annat med psykiatrisk vård, psykologbedömningar, undersökningar, terapibedömningar och konsultationer. Psykologen jobbar mångsidigt med barn, föräldrar, familjer och nätverk.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin ägnar sig socialarbetaren åt nätverkssamarbete med olika organ (bland annat barnskyddet och familjesocialarbetet). Socialarbetaren har bland annat i uppgift att hjälpa föräldrarna med praktiska angelägenheter, exempelvis med att ansöka om förmåner för personer med funktionsnedsättning samt anpassningskurser. Socialarbetaren träffar föräldrarna vid vägledningsbesök antingen ensam eller med sitt arbetspar, beroende på familjens behov.
Sjukskötaren inom barn- och ungdomspsykiatrin ägnar sig åt mångsidigt terapeutiskt och undersökande arbete med barn, föräldrar och nätverk och deltar i att genomföra barnets läkemedelsbehandling.
Ergoterapeuten inom barn- och ungdomspsykiatrin stödjer barnets förmåga att klara av vardagliga aktiviteter och interaktionssituationer. Arbetet omfattar bland annat ergoterapeutiska bedömningar, ergoterapi (individuellt eller i grupp eller par) samt samarbete med familjen, nätverket och olika yrkesgrupper.
Barnpsykiatern inom barn- och ungdomspsykiatrin undersöker och vårdar barn under 13 år. Barnpsykiatern ansvarar för vård och undersökningar av barn samt ställer diagnos. Psykiatern deltar också alltid i att upprätta barnets vårdplan tillsammans med den övriga tvärprofessionella arbetsgruppen och fattar beslut om att inleda läkemedelsbehandling.
FAMILJESOCIALARBETET stöder välmåendet i familjer med barn och unga under 18 år. Familjesocialarbetet omfattar tjänster enligt socialvårdslagen samt barnskyddet.
FAMILJESOCIALARBETET stöder välmåendet i familjer med barn och unga under 18 år. Familjesocialarbetet omfattar tjänster enligt socialvårdslagen samt barnskyddet. En familj styrs in på familjesocialarbete genom att man kontaktar socialvården för bedömning av stödbehovet, eller genom en barnskyddsanmälan. Tjänsterna är bland annat socialt arbete och social handledning, familjearbete samt hemservice. Därtill är alla kommunens övriga tjänster tillgängliga. Familjesocialarbetet sker i samarbete med familjens närstående och andra parter som stöder familjen.
Bedömning av servicebehovet/styrning till service
En familj styrs in på familjesocialarbete genom att man kontaktar socialvården för bedömning av stödbehovet, eller genom en barnskyddsanmälan. En inledande bedömning görs av barnets situation, dvs. en bedömning av servicebehovet. Syftet med bedömningen av servicebehovet är att tillsammans med familjen och ett eventuellt övrigt nätverk komma fram till vilka tjänster familjen behöver. Efter att servicebehovet bedömts kan barnet fortsätta som klient enligt socialvårdslagen eller hos barnskyddet.
Tjänster för barnfamiljer enligt socialvårdslagen, lågtröskelfamiljetjänster
Tjänster som omfattas av socialvårdslagen är bland annat familjearbete, stödpersonsarbete samt social handledning. Tjänsterna syftar till att hjälpa familjen med frågor som rör vardagen. Det kan till exempel röra sig om interaktion i familjen, problem med barnets skolgång, hantering av hemmet och vardagen, stöd för föräldraskap samt att stärka familjens förmåga att fungera i nya livssituationer eller kriser. I tjänster som omfattas av socialvårdslagen kan den som ansvarar för barnets angelägenheter vara antingen en socialarbetare eller en socialhandledare.
Barnskyddet; öppenvård och vård utom hemmet
Öppenvård
Målsättningen med barnskyddet är att säkerställa gynnsamma uppväxtförhållanden för barn och unga och stödja föräldrarna i deras fostrande uppgift. För barnet utnämns alltid en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Barnskyddsarbetet sker i omfattande samarbete med barnets och familjens nätverk. Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård är exempelvis effektiviserat familjearbete, en professionell stödperson eller en stödfamilj. Som en stödåtgärd inom öppenvården kan barnet också tillfälligt placeras i boende utanför hemmet.
Vård utom hemmet
Vård utom hemmet innebär i huvudsak att vård och uppfostran av ett omhändertaget barn ordnas utanför hemmet, antingen i familjevård i en fosterfamilj eller på en barnskyddsanstalt. För ett barn som vårdas utom hemmet finns det alltid en socialarbetare som utnämnts för att sköta barnets angelägenheter. Det är möjligt att den socialarbetare som ansvarar för ett omhändertaget barns angelägenheter arbetar utanför den kommun där barnet bor, eftersom barnets socialarbetare alltid fastställs utgående från den kommun där omhändertagandet gjorts. Under den tid barnet vårdas utanför hemmet får föräldrarna stöd, bland annat i form av samtal, rådgivning och handledning.
Fostrings- och familjerådgivningens huvudsakliga uppgifter är att stödja föräldraskapet, stödja barnets/den ungas uppväxt och utveckling, stödja par- och familjeförhållanden, stödja småbarnsfamiljer och tidig interaktion, hjälpa till vid skilsmässa samt ge sakkunnighjälp. Inom fostrings- och familjerådgivningen arbetar bland andra psykologer, sjukskötare och socialarbetare. Fostrings- och familjerådgivningen omfattas av socialvårdslagen.
Socialjouren ordnas i de flesta kommuner under tjänstetid i kommunens egen regi. Socialjour utanför tjänstetid ordnas huvudsakligen som samarbete mellan kommunerna. Med socialjour avses ordnandet av nödvändiga och brådskande socialtjänster och andra stödåtgärder i olika sociala nöd- och krissituationer.
Ankarverksamheten syftar till att främja de ungas välbefinnande och förebygga brott i ett tidigt skede. Ankarverksamheten genomförs i ett multiprofessionellt Ankarteam. Experter från polisen, social-, hälsovårds- och ungdomssektorn medverkar. Unga styrs in på Ankarverksamheten efter brottsmisstanke eller efter att en barnskyddsanmälan gjorts.
Olika aktörer (barnskyddet och socialvårdslagen):
Socialarbetaren
Socialarbetaren har till uppgift att bedöma barnets situation, leda klientprocessen och ordna nödvändiga stödåtgärder tillsammans med barnets och familjens övriga stödnätverk. Inom barnskyddet är det alltid socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter. I tjänster som omfattas av socialvårdslagen kan den som ansvarar för barnets angelägenheter vara antingen en socialarbetare eller en socialhandledare.
Socialhandledaren eller familjehandledaren
Inom tjänster som tillhandahålls enligt socialvårdslagen kan socialhandledaren ansvara för barnets angelägenheter och stödja familjen och bedöma behovet av olika tjänster tillsammans med familjens övriga samarbetsnätverk. Socialhandledaren kan utföra familjearbete i familjens hem eller effektiviserat familjearbete.
Familjearbetaren
Familjearbetaren ägnar sig åt familjearbete hemma hos familjen. Familjearbetaren arbetar också med hemservice för barnfamiljer, vilket innebär kortvarig tillfällig konkret hjälp i familjens hem, när familjen genomgår en svår situation eller en kris.
Den professionella stödpersonen
Den professionella stödpersonen stöder och träffar barn eller unga som befinner sig i en svår livssituation och som upplever ett behov av stöd från en utomstående vuxen. Stödpersonen kan exempelvis hjälpa barnet att tillägna sig vardagskompetens, stärka barnets livskompetens eller interaktionsfärdigheter och emotionella färdigheter samt vägleda barnet till fritidsverksamhet.
Stödfamiljer
Stödfamiljsverksamheten är avsedd för barn under 18 år. Målet är att stödja föräldrarnas ork när familjen saknar ett naturligt stödnätverk. Syftet är att stärka familjens egna resurser. Stödfamiljen erbjuder barnet trygg omsorg och en normal vardag.
Ungdomsarbetet
Ungdomsarbetet syftar till att stödja ungas uppväxt, självständighetsprocess och delaktighet i samhället, samt att främja
Ungdomsarbetet
Ungdomsarbetet syftar till att stödja ungas uppväxt, självständighetsprocess och delaktighet i samhället, samt att främja interaktion mellan generationerna. Verksamheten äger i huvudsak rum under de ungas fritid.
Ungdomsledare/ungdomsarbetare
Möter och stöder unga i olika verksamhetsmiljöer. Ordnar ledd verksamhet för individer och grupper.
Skolungdomshandledare/-arbetare
Möter unga i skolor och läroanstalter. Skolungdomshandledaren/-arbetaren ordnar handledd verksamhet för individer och grupper.
Specialungdomsarbetets mål är att förebygga marginalisering av unga. Specialungdomsarbetet är flexibelt, reagerar snabbt och rör sig ute bland ungdomarna. Det erbjuder individuellt stöd med låg tröskel samt vid behov specialanpassad verksamhet i små grupper. Specialungdomsarbetet samarbetar tätt med andra sektorer.
Specialungdomsarbetaren ägnar sig åt individuellt arbete och leder smågrupper i många olika miljöer. Grupperna skräddarsys alltid enligt behov.
Primärvården omfattar olika tjänster som ordnas av kommunen och som har till syfte att främja befolkningens hälsa och följa upp hälsotillståndet.
Ungdomsstationen hjälper unga och deras familjer genom att erbjuda konfidentiell samtalshjälp i livets knutpunkter. Ungdomsstationen erbjuder individuella möten, kartläggningar av ungas situation, familje- eller nätverksträffar, stöd för föräldraskap samt konsultation per telefon. På ungdomsstationen görs även rusmedelskartläggningar.
Ladda ner och skriv ut en illustrerad nätverkskarta här. Med hjälp av nätverkskartan kan man förtydliga vilka aktörer som är involverade i elevens ärenden.
SkolSkick-närvaromodellen baserar sig på fakta. I arbetet med att skapa modellen har man utnyttjat nationell och internationell forskning samt
SkolSkick-närvaromodellen baserar sig på fakta. I arbetet med att skapa modellen har man utnyttjat nationell och internationell forskning samt den expertis som SkolSkick-projektets projektteam har inom ett brett urval yrkesområden. Projektteamen består av professionella i projektområdet.
Materialet har skapats inom ramen för projektet SkolSkick (2021–2022), som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Publiceringsdatum: 07.03.2022